Så makade jag mig iväg till Stockholms Söder - trakter som det är snart 40 år sedan jag befolkade. Min första egna lägenhet låg på Hornsgatan, nästan nere vid Hornstull. Då l´åg det fortfarande härliga caféer med svartrutigt marmorgolv och träbänkar där det nu är trendställen och vi gick upp till Skinnarviksbergen och tittade på solnedgången som underhållning. /efterkonstruktion för förmodligen satt vi där och drack Villafranka eller Beyaz a 4:40 flaskan och blev skitfulla/.
Alla fick då ansikte igår kväll.
Bra eller dåligt?
Jag menar att innan har jag haft en helt annan bild av människor jag nu fått en ny bild av. Från och med igår kväll tänker jag annorlunda när jag läser deras bloggar, jag kommer att läsa dem med en ansiktsprofil i mig, med deras gester och skratt.
De flesta hade träffas förr på samma ställe och vid tidigare bloggträff. Jag var ny. Och jag får tänka att nu skapades en helt ny relation till dessa alla som jag till vardags utbyter erfarenheter med i så hög grad att när vi träffades var det som att träffa personer som man känner väl. Märkligt. Man kommer in och vet nästan precis vem som är vem. Och det sociala sammanhanget blir verkligt. Istället för bloggadresser från nätsökningar har jag nu telefonnummer och visitkort i fickan.
Och visst, de matbloggare jag med förtjusning läser var lika förtjusande i verkligheten. Nätverket blev plötsligt liksom synligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar