Felanmälan? Nej vi har stängt!

Hissen står, för andra gången idag. Först grus i spåret som dörren går i och nu, av någon obegriplig anledning vägrar den flytta sig. Minst två gånger i veckan är det något fel. Och felanmälan är ett skämt.

Ringer värden Sollentunahem.

”Ja hej jag heter Göran Lager och bor på XXX nummer XX. Hissen har stannat i källaren och vägrar röra sig.”

Växelns Filip på SH: Jaha, hissen står säger du.

”Ja just det, det är för andra gången idag”.

Växelns Filip på SH: Har du fått hjälp med det första felet?

”Eeee (?) Jo det är klart.”

Växelns Filip på SH:  Och nu har den gått sönder igen alltså? Vilken adress är det som hissen finns på?

”Men om du lyssnat ordentligt och varit en gnutta engagerad skulle du hört att jag sa både mitt namn och adressen XXX nummer XX.”

Växelns Filip på SH: Ja, jag lyssnar, vilken adress?

”Kan jag få göra en felanmälan?”

Växelns Filip på SH: Då får du ringa om en timme för felanmälan har telefontid och öppnar klockan 17.

”Men hallå hissen står och jag felanmäler nu, snart är det ju rusningstrafik i trapphuset”.

Växelns Filip på SH:  Tyvärr är det så att det är telefontid för felanmälan.

Klockan är 16, ringer Schindlers akutnummer som står i hissen. Väntar jättelänge till musik och framför sedan mitt ärende.

Mannen hos Schindlers: Är någon fast i hissen?

”Vad vet jag”

Mannen hos Schindlers: ”Jag föreslår att du ringer och gör felanmälan hos Sollentunahem.”

Löjligt gott

Biff med lök och grillade skivor av aubergin och zucchini.

Det räcker så!

St Johns! Svindlande körmusik

För otroligt många år sedan var jag med några ”Kingsare” på en evensong med St Johns College Choir under George Guest. ”Kingsarna” gjorde sig hela tiden lustiga över framförandet och dirigenten. Kanske vänskapligt och kärt, vad vet jag, men det var i alla fall inte att ta fel på den konkurrens som gällde mellan de två collegekörerna. Det var lite för beskt, lite för brittiskt för att det skulle kännas helt okej.

Idag var vi i Storkyrkan och lyssnade på St Johns.

Vad säger man?

Den bästa körkonserten ever! (Har lyssnat på elitkörer i 55 år och så var vi i Västerås för två år sedan på en Kingskonsert!)

Vilken renhet, vilken exakthet, vilken textning och vilken värme och musikalitet. Spännvidden i repertoaren gick från Byrds Mass for four voices till Waltons ”The Twelve”. Helt otroligt!

Fick förmånen att säga just det till Andrew Nethsingha efter konserten. Att jag inte hört kören sedan George Guest och då i St Johns. ”Ah during the Golden days”, svarade han försynt. Jag fick replikera och tacka för det mest fantastiska jag hört och säga att det är nu, just nu som är The Golden days.

Ni som inte var där, ni gick miste om något stort! 

Svindlande stor körmusik.

Renen går mot öster

Det är klart att det går att mötas på halva vägen eller med övervikt för den ena. Tänkte så när jag stod med ren, nudlar, chili, vitlök, hemodlad svartkål stekt i soja och med några cocktailtomater.

Renen var malkött så med ägg och lite grädde i smeten kokade jag 80 små frikadeller. Kokvattnet reducerade tills mindre än hälften var kvar. Tillsatte soja och fisksås. Stekte hastigt fint skuren purjo och lika fint strimlad ”kinakål” tillsammans med chili och vitlök. Lade allt i den silade buljongen. Kokade nudlar vid sidan om, kinesiska äggnudlar. Fem minuter högst och så blandade jag allt i buljongen. Jädra fantastisk smakbrytning mellan den vilda renbuljongen, fisksåsen, vitlöken och chilin. Svartkålen lyfte rensmaken ytterligare.