torsdag 7 april 2016
måndag 4 april 2016
Ägg, döden, ramslök och världens bästa August
Det blir en dag som var, en dag alldeles nyss, en dag med döden som sällskapet och alltings födelse, ägget.
Världens bäste August för inleda från slutet. Det här är vår godnattstund. Ingen bok just nu, bara kvällsprat, sammanfattning av dagen och förväntan på den dag och de dagar som följer.
Jobbet i trädgården. Jag tror August är lika ivrig som jag själv att få allt i ordning tills att växter ska i jorden eller sås. Nu ligger den där, köksträdgården, och bara väntar. Snart är det dags.
Det där som inte hanns med att elda i höstas får gå i brasan nu, det doftar så gott och August är en brännare av klass, han kan få låga i det mesta.
Borta i lunden under boken är det en sådan där fantastiskt skön och fuktig skogsmark. När jag flyttade från den gamla trädgården tog jag med mig kärleksväxterna, de som jag har ett alldeles speciellt och ganska ömsint förhållande till. Ramslöken fick jag en gång av Peter Klingsell. Han var min research under arbetet med boken "Döden i skogen", om offentliga avrättningar och avrättningsplatser i Sverige. Peter är dessvärre borta sedan några år. Tänker på honom titt som tätt och inte sällan när ramslöken sticker upp. Självklart att jag tog med mig lökarna och satte här, där jag hör hemma för stunden.

Fick, i fredags, sjunga på en begravning i Täby kyrka. En mamma hade dött, en mamma till en korist i Nicolai systerkör, Madrigalkören. Flera korister slöt upp och eftersom det inte sällan är brist på tenorer så gör jag gärna tjänst. Speciellt när man från orgelläktaren i Täby gamla kyrka har en sådan fantastisk utsikt över taket och dödens schack på väggen vid sidan om orgeln. Albertus Pictor, död 1509, målade och det unika med de här målningarna är att reformationen aldrig kom i fatt dem. De har aldrig varit övermålade.

Det blå, det moderna, det som gör alla målningar synligt genom sin kontrast, det är korfönstret signerat min vän och konstnärskollega Ulf Öhrström, även han borta sedan en tid (varför dör alla bort?)
Gjorde inbrott i helgen. Inträngning i den svårforserade jordkällaren på tomten, tills nu förvuxen av al, hassel och asp och blockerad av stenar och jord som rasat för dörren. Vi visste inte alls vad som skulle möta oss när vi sakta öppnade.
Det visade sig en jättestor, väl ventilerad och sval jordkällare som det bara är att flytta in hösten i för att arkivera sommaren till vintern. Lite städning, torkning och kanske ett lass singel. Sen ska ytterdörren renoveras, det vill sägas helt byggas om. Karmen är rutten. Ser fram mot våren med jordkällaren.
| Åt vänster... |
| ...och åt höger. |
tisdag 29 mars 2016
måndag 28 mars 2016
Tabberaset in action = Lager i värsta giget
Bästa passionen före påsk, Jesus Christ Superstar i Turebergskyrkan med Karin Runow som dirigent och Sollentuna Gospel med solister.
Jag fick förmånen att agera recitatör, långa härliga haranger om Jesu lidande och död. Ju mer jag läser och ju längre in i dramat jag tränger desto mer fångar det. Symboliken och djupet blir livsavhängigt. Så starka bilder, så starka texter,
En av solisterna, Judas, gospelproffset Marcus Cristobal Berglund, tog en bild av mig som jag tycker säger en del om engagemanget. Jag får använda hans bild om jag vill och det vill jag! Tack.
vi gjorde två föreställningar för fulla hus. Den här JCS borde köras massor av gånger i kyrkor överallt. Svindlade bra.
lördag 26 mars 2016
Påsk med äggul soppa, hembakat bröd, rökt lax och pavlova
Så blev det då påsk igen med familjen. Utanför huset har vi klätt plommonträdet och syrénbusken med fjädrar och inomhus puttrade Kristinas påskoranga mototssoppa och min focaccia, Marängen till Pavlovan lät Kristina stå och stå och bli sådär sprödseg, exakt som den ska vara. Under tiden kokade hon en lemon curd att dressa den med, hallon och vispgrädde därpå.
Äggen på bordet från Tyra Karlsson på Antuna, ett stenkast från Lugnet.Blev dags för en skön påskaftonspromenad upp till nämnda gård och till Kajsa Karlsson nyfödda lammungar. Där stod de på darriga ben, knappt torra, bräkande och nästan bibliskt sköna.
Snart sjunger vi om Little lamb i en av två dikter av William Blake tonsatta av Tommy B Andersson, den andra är Tyger och tillhopa utgör de ett stycke som vi i Nicolai Kammarkör framför i Jacobs kyrka den 9 april. Då sjunger vi också Förklädd Gud.
Nu hägrar midnattsmässan.
måndag 14 mars 2016
Älsklingsfrukost, hyllning till grönt, ny kokbok och recitatör, en hopslagen mix
fredag 11 mars 2016
Det sista av laxen
Skinnet kan man till exempel garva och sy skor av...äh, kul va?
Gälbefriat huvud kokas gärna till en buljong efteratt kinderna skurits ur och sparats tillsammans med fenor som naturligtvis ska skäras så att en del kött stannar kvar. Dessa brukar jag koka in. En lag med lite vatten, ättika, enbär (!), lite sandelträ, salt, lagerblad och vitpepparkorn får koka upp varefter fiskrenset inklusive köttiga delar av huggna skrovet. Sist läggs i ett halvt gelatinblad, väl blötlagd och urkramad (detta för att få en riktigt härligt simmig konsistens!) Att ätas om kvällen med lite skarpsås eller en vinägerspäckad majjo.
De där tunnare slagsidorna brukar jag helt enkelt skinna och så ge en supersnabb halstring i het stekpanna.
När laxfiléerna förvandlats till fjärilskotletter återstår det där renskurna vid nacken och så stjärten som ingen människa kan steka till saftig bit. Alltså, fram med kniven och fragmentera till nästan en färs (men lite grövre).
Buljongen är färdig sedan länge och har fått silats från och koka ner. Smöra buljongen och redan med lite smör och mjöl i kluddar och hård vispning. Bryt av genom att vispa ner kokande grädde (havregrädde är fantastiskt mild till det här, men då behövs mer smör för fetmans skull)
Sådär ja, nu kokar såsen sig fri från mjölsmak. Skrapa ner läxen och rör runt med en träslev. Och absolut ta kastrullen från spisen.
Servera rykande hett efter saltavsmakning.
Så gjorde vi förra veckan.!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

















