För några veckor sedan såg vi tillsammans en "morgonsoffa" på TV4 och med gästkocken Emma Hamberg. Det blev en ögonöppnare för K som ditills hellre tagit fil och Müssli på kvällen än ställt sig att göra något livgivande gott.
"Vilken underbar människa", utropade hon och erkände sitt sökande efter det ultimata. Trots många år tillsammans har inte riktigt min fäbless för det franska landat. Det är klart att hon varit lätt att bjuda både på ytterligheter och innerligheter, men att själv ställa sig annat än att baka (och det är hon skitbra på) har varit ett projekt fågel Fenix.
Genast gick hon åstad och köpte Emma Hambergs senaste "Au Pif". En rent underbar läsning eftersom matlusten finns bland alla orden som är staplade lustfyllt. Här finns energi och njutning, ironi och matglamour. Dessutom helt underbara illustrationer och bilder.
"Så här vill jag laga och så här vill jag äta"
Valborg blev startskottet och en Pistou som inte gick av för hackor, vitlöksstinn och perfekt balans i syra och sälta, mortlad med kärlek och då kan det ju bara bli bra.
Förrätt, grön grillad sparris på en handslagen majjobas (samt vispat äggviteskum) och oöverträffat mycket skuren gräslök. Njutning.
Under tiden - en tvåkilos fritt uppvuxen kyckling från ett familjejordbruk. En präktig fågel som till volymen kändes som en lite kalkon, men som smakade betydligt mer. För här marinerades den med tunt skivad citron och shalottenlök i flera timmar sedan grillades den så att en god skorpa bildades. Tillbaka till lökbädden och så på med citronerna igen för att sedan gå färdigt till 68 graders innertemp i ugnen.
Sen ostarna. Inser hur nödvändigt det är med ost som en förlängning av en måltid av den här kalibern. Dessert? En liten smördegstartlett med fint skuret äpple och rörsocker.
Nu är lågan tänd och det här kommer i framtiden att bli vår cup of tea!
1 kommentar:
Fint!
Skicka en kommentar