Vresiga rosor och sköna pioner

Det är inte så märkligt, det inte regnet tar det tar kylan i form av växtstillestånd. Satte pumpor för ganska många vekor sedan, kom upp lite och sedan stannade, sak samma med bondbönor och vanliga vaxbönor, potatisen har dock börjat blomma av gråärtor intet. Sista säsongen för mig på den här odlingslotten. Jag tror det är sju år nu, men nästa år får jag en egen vid huset. Bra att få ägna bättre tid och slippa förflyttningar. Hoppas kunna jordförbättra de odlingsbäddarna redan i september.
Satte förodlade blå störbönor och störvaxbönor idag i alla fall - det ska ju bli varmt igen nu, kanske allt sätter fart då.

Kilovis av glass i Strängnäs och Edsbacka bistro såld

Det var en tid då stället hette Blå Hjorten och slevade upp 90 olika sorters glass kilovis i stora vidbakade rån.

Alma var på spelmans, och låtläger i Skäggesta i veckan som var. I fredags drog jag dit mellan taxipassen för att hämta henne. För andra året i rad (alltså från och med i år en tradition) åkte vi hemvägen över Strängnäs bara för att slippa fredagsköerna på E4an. Och i Strängnäs hade precis Blå Hjorten upphört och blivit Rättviksglass på Storgatan. Samma tillverkare alltså och samma generösa portioner, men inte samma stora urval. Jag är ju Cassatafan, alltsedan GB hade Cassataglass på sommarlistan, men den fanns inte i sortimentet längre.

-Vi har ju flyttat in i grannlokalen och den är trängre varför vi inte kan hålla samma breda urval som tidigare. Jag tar bara hem sådant som går och cassatan tillhör inte de sorterna.

"Valnötsglassen Er var förträfflig, då tar jag den istället", men den fanns inte heller med i urvalet från fabriken.
Nu ska jag bara säga det att det som fanns egentligen räckte gott och väl, men de tydliga vuxensmakerna hade utgått...tyvärr.
Det blev en körsbär i botten med hög syra och djup fruktsmak från körsbärskärnor och bittermandelolja . En kardemumma med en intensiv bullsmak som dröjde sig kvar hur länge som helst och inledningsvis på toppen en  pistage med bra sälta och tydliga bitar nöt.
Om man nu är lagd åt det hållet och kan köra och äta glass samtidigt så räcker den här struten ända till Enköping.

Tog mig tid att gå förbi Christer Lingström Edsbacka Bistro Strängnäs, tillbommat! På matsedeln i skylten stod att de nya ägarna inom kort tar över verksamheten. Sista utposten har nu alltså även den fallit, Edsbacka som så många år (1985) förknippats med den goda smaken och Christer Lingström är nu borta och lever bara kvar i minnet, tyvärr.

Barnslig förtjusning vid självplock av jordgubbar hos grannen på Antuna

Den har varit igång nu en vecka, självplocket av jordgubbar på Antuna där jag bor. Böljande jordgubbsland med halmgångar och handrensat från ogräs.



Som en oefterhärmlig njutning tog vi hem ett och ett halvt kilo på ingen tid alls och exakt så mycket vi gjorde av med till dessert. Sommar med gräddmjölk och lite socker, precis som när jag var barn.
Nu äter mina ungar så mycket de orkar plocka. Kommer bara sol igen så hukar vi tillsammans med alla andra i jordgubbslandet på andra sidan rapsfältet.

Ytterligare en fördel av att bo som vi gör.

Avslutade midsommaren med sallad sådär Lyonskt

 Sådär ja, nu är det vardag snart igen. (och så vänder det mot mörkret) Gräsmattan klippt, köket urstädat...nåja...och ungarna ska ut på olika håll och kanter, Lovisa på konfaläger och Alma på spelmans och låtläger. Lite att köra mellan vardagstaxipassen i morgon med andra ord och datorn med i bilen hela tiden för final på en ny bok. Upptäcker hur bra det är för eftertanken med alla dessa små avbrott hela tiden, gå tillbaka, ta igen, återknyta i tanken och skriva om. Tar lång tid, men blir bra.

Avslutade midsommarhelgen på samma bordsduk som alltid på midsommar. Konstnärsklubbens jubileumsbordsduk från 1996 (har den senaste också, den som jag själv finns med på som gubbe nummer tre). Nu åker den till kemtvätten efter helgen.

Upptäcker hur jag mår bra efter gräsklippningen, ska ta med en stegmätare ut nästa gång. Idag övertog jag med våld grannens gräs (som inte är grönare) sedan de valt att låta sin del av tomten bli "änge". Jag tar över hela tomten från första september så varför inte köra igång redan nu. Från och med då blir lägenheten över oss, vindslägenheten, min atelje och mitt kontor. Blir dyrt som fan, men vilken underbar studio jag får och en helt fantastisk tomt med uthus för höns och en jordkällare för det jag odlar i den stora köksträdgården, dessutom vildvuxna äppelträd som ska ansas i vinter. Ateljén/studion är utmärkt för olika bok och tidningsprojekt, har bra utrustat kök och utomhus är det himmel och åkrar, trädgård och vildvuxen skog, naturnära med andra ord och ett lopphopp till sjö och strand, bara så att ni vet som finns det till hyra dagsvis efter första september.

Ikväll har det bara varit jag själv och de tre småungarna hemma. August fick bestämma vad som skulle på bordet; Sill och potatis och så en Sallad Lyonaise. Man är det man äter, han är nämligen namngiven August Alexander Lyon Lager.

Konsums bageri gör surdegsbröd som knappt duger till att ens steka i vitlök till crutonger, alldeles för soggigt och osmakligt, men det var det enda som stod till buds så så fick de bli. Stekfläsk finns alltid hemma och några sista stjälkar sparris snappade vi åt oss från egna landet, springonions, ljummen färskpotatis i skivor och kokta ägg och så en sås på gräddfil, dijon, Worchestershiresås, (Uttal: oösterschirsås) salt, olivolja och åldrig balsamico. Två olika salladssorter som bas.

På vägen hem förresten, från affären stannade vi till vid vår granne, ett jordgubbsfält för självplock. I morgon klockan tio börjar själva självet, idag fick grannar och vänner till fältet plocka en liter eller två. Stora härliga välsmakande jordgubbar på Antuna. August och Alma plockade ett och ett halvt kilo på fyra minuter. Snart ligger dessa jordgubbar i våra skålar med lite socker och gräddmjölk som efterrätt. Klockan 03:00 sitter jag i vardagstaxin TSAB 1251 och kör mot sommaren. Visst det är klart, semester snart, men först några rejäla inkörningar.

Magisk midsommar med dop, födelsedag och första gästerna i huset

Det var så efterlängtad, allvaret och mognaden i stunden. Tyst har hon förberett sig, själv, utan några stora gester, bara i koncentration och tillsammans med sin kompis. Jag hjälpte till med kringarrangemang, samtal, bokning. Allt annat ordnade tjejerna med själva - möjligen ett av de viktigaste besluten i livet och det är just därför jag valt att låta mina barn få ta det beslutet själva som vuxna.

Lovisa i dopet

Merdi i dopet

Igår var vi i kyrkan och Lovisa lät döpa sig. Turebergskyrkan och tillsammans med Merdi. Så var det planlagt och så fick det bli. Det skulle absolut inte vara stort, bara koncentrerat, absolut inga gäster, bara familjen och nu hände det sig så att Janne och Birgitta Norling tillhör familjen och knöts ännu närmare som Gudföräldrar.

Ingrid Edgardh ha blivit lite av en familjepräst. Dels har hon varit samtalspartner för mig och dels begravde med kort mellanrum både morsan och farsan. Midsommarafton, som för övrigt också var min födelsedag (vilket har en väldigt liten betydelse i det här sammanhanget) döpte hon Lovisa och hennes vän Merdi som också tagit med sig en begränsad krets till kyrkan, lillasyster och mamma.

Det tog bara en dryg halvtimme och det var så vackert med tjejerna framme vid altaret och dopfunten, klädda i fotsida vita tunikor och med ett oerhört fokus på stundens allvar. Slogs av vilket mod de båda gick in i det här. På måndag försvinner de bort på konfaläger i Åmål.

Paneng

Hemma i "nya" huset (skriver kontrakt på husets båda lägenheter inom kort och får då hela statarlängan på Lugnet till mitt förfogande med vindsateljé och kontor samt extrarum till barnen. Den enorma trädgården blir då också min med en stor köksodling och fruktträd och jordkällare. Övertagandet sker första september.) dukade vi upp för de närmaste med en middag som tog närmare fyra timmar att äta sig genom.

MENY

Tre olika sorters sill - färskpotatis och smör

Nygrillad mörad entrecote transcherad för att lägga på tunnbröd med hemlagade röror och krossad nypotatis, Grönsallad.

Het panengcurry på kyckling med färska sojabönor, brockoli och vårlök, basmatiris och nam prig bon

Jordgubbstårta monterad av fyra rulltårtor med hemkokt rabarbersylt, förska jordgubbar och vispgrädde.

Kaffe och chokladgodis.

I kökskakelugnen knastrade alved ända till morgonsol.

Iris i landet och Paalow moo före midsommar

Tiden innan det vänder, fortfarande med skymning som bjuder möte med gryning över vårt skogsbryn bortanför rapsfältet.

En liten tur upp till trädgården, som jag faktiskt nu beslutat ge upp vid nyår efter skörd av julpotatis och grönkål, möter jag en ståtligt vacker Iris, rödaste röda papaver som vaggar i vinden som blodiga näsdukar.

Åker hem till barnen och lagar en Paalow moo med nam prig bon. Starkt, trevligt och njutningsfyllt.

Nudlar med seafood och hetta

Det är bara att erkänna, jag är en beroendemänniska. Den som känt mig genom årtionden vet.
När jag var nyinflyttad till Stockholm 1962 hade farsan kontor på Nybrogatan i stan. Nybrogatan 12 för att vara exakt.

Snett över gatan låg då, som jag minns det, en kaffehandel, men jag kan ha fel och syfta på den som ligger direkt till vänster om man går upp T-banan Sibyllegatan.
Längre upp på Nybrogatan, nästan uppe på Östermalmstorg, låg en glasshandel. Bakom skynket i affären tillverkade en gammal människa egen glass och den var den bästa jag smakat. Serverades nyfryst i nybakade rån och med sylt och grädde på toppen.

I kaffehandeln fanns inte bara kaffe och te utan också små kryddkit för tillagning av både kinesiska, thailändska och indonesiska rätter. Det var mat med intensiv och djup hetta och smak och det var alltid farsan som då tillredde maten. Han gjorde det av och till, oftast blev det till att öppna ostron eller laga en hökarpanna och så också laga nasi goreng på kryddpaketet han köpt i kaffehandeln på Nybrogatan.

Jag tror det var där i ögonblicket första gången jag omedelbart blev beroende av heta smaker, så hett att tungan och gommen inte längre kunde skilja på kryddhetta och kokhetta (samma receptorer samma reagens).

Ibland blir jag så vansinnigt längtansfylld efter en måltid där det verkligen känns att man ätit, återstår då att åka hem och laga till lunchen efter eget huvud ty om jag försöker få samma slags mat på restaurang blir jag bara besviken. Kinesiska köken stampar in skedvis med glutamat liksom också de thailändska som ytterligare proppar upp rätterna med halvkokta stora skivor paprika i allehanda färger, äckel päckel fy skam!

Alltså, hem och lägg några block äggnudlar i kokande vatten, evter bara några minuter är de färdiga för stekpannan. Ut med frysta räkor, musslor, bläckfisk. Rödlök skuren i båtar, tre små färska thaichilli, tre torkade och rostade att smula ner. Jättehet panna med lite olja. Kör i ett ägg och rör runt, i med chilli och spansk röd peppar för färgens skull. I med den halvtinade sjömaten, rör hastigt och dryssa över avrunna nudlar. Låt få lite färg. Rejäl dusch med fisksås, en klunk ostronsås och några skvättar sojasås. Upp på fat och njut.

Det som alltså startade en gång i barndomen håller i sig än, beroende och besatthet av den goda sorten.