Trädgården är igång och i köket gör vi snabb körbärsglass

'

Mina bondbönor blommar vackert, märkligt att tänka att dessa används som kistdekorationer och att folk en gång i tiden var hart när sagt förbjudna att äta dem av religiösa skäl. Lär mer om mina bondbönor här! Massor av recept.

Det är för bedrövligt. Jag tänkte att i år skulle jag verkligen vara tidigt ute. Jag var inte det, girigheten på jobbet gjorde att jag dröjde. Sedan hade jag ingen ordning alls på utsädet. Men när man köper en ny förpackning bönor från en erkänd fröfirma och det inte blir en enda böna - då börjar man undra om jag över huvud ska syssla med trädgård.

Nu är morötterna, de blå och de vita uppe ordentligt. Någon lynnig idiot har dock roat sig med att kasta in ett par nävar persisk klöver över staketet så innan jag orkade lägga mig på knä en timme fick de små morötterna verklig konkurrens. Vit och gulbetor är på gång. Rödbetorna vet jag kommer långt senare, sådde hur sent som helst och bara för att få primörbetor i augusti - så djäkla gott.

Kronärtskockorna är på god väg, men av en sort jag egentligen inte gillar. Löken tar sig bra och potatisen blommar snart.

Började dra upp några kortdagsväxter som pakchoi som är satta i landet nu tillsammans med en ny laddning sockerärtor. Så säkert i någon japansk senapskål också och...javisst ja, gruvsalladen är läskande god där den spridit sig vid sidan om vintersquash, svartkål och grönkål (en del av skörden öronmärkt för Norlings.)

Nu är inte mördarsniglarna något reellt hot mot störvaxbönorna och gråärtorna längre. Däremot upptäckte jag att de små snäckorna (det vi kallar för sniglar sedan vi var barn) är ena djävlar på bladväxter. De knaprar längs nervtrådarna tills intet återstår.

Härlig frukost och usel lunch

Man är riktigt elak mot sig själv när man slinker in i liksom panik för att magen bara skriker efter mat. Det blir ALLTID fel!

Så blev det igår. Vi stod upp tidigt. Lovisa skulle åka till kompisar på Blidö. Vi bestämde oss för en hållbar frukost, kallskuren basturökt skinka, hemgjord örtmajjo och senap, dolmas, smågurkor, ost (Från Strängnäs ost, vanlig hushålls lagrad i 46 månader tills den genomgår en metamorfos till läckerhet och där man också kan köpa lagerskadad ost av och till))

"Det där håller man sig mätt på hur länge som helst" (kommentar LCHF-folk)

I alla fall, långt längre fram på dagen och åtta mil senare var vi "skithungriga" och åkte ner till värdshuset vid Furusund (platsen bäst känd för att Astrid Lindgren hade sitt sommarställe här och naturligtvis också genom Strindberg.)

Men hör nu här. Hamburgaren på Wärdshuset kostade 160 spänn styck...och vi var så här (II) djävla nära att parkera och gå upp till uteserveringen med utsikt över sundet (varifrån vi förrförra året föresten tog båten till "Saltkråkan", det vill säga Norröra).

Hamburgare ja, vi var skithungriga och tänkte, Okey...men det ligger ett annat ställe lite längre bort mot färjeläget...och.

Där fanns det bara mikrouppvämda pajer, usch och fy, kalla i mitten och brännheta på ytan och allt övrigt vad gäller smaken att önska.

Så, vi åkte ner till färjeläget. Där stod det GRILL i neon på taket. De hade sallader, hamburgers, pizzas. och vi tänkte Okey, igen....och vi gick in.

Till saken hör att jag under vägen i bilen uttryckt önskan om att äta en riktig wienerschnitzel, utbankad benfri kalvkotlett, panerad och stekt på så sätt att man kan sätta sig på den med linnebyxor utan att få en fettfläck ens.

Så står det schnitzel på menyn på den självlysande väggen på stället som heter Grill vid färjeläget i Furusund.

Lovisa tog en räksallad.

Schnitzeln serverades med vitlökssmör (!?!) och pommes.

"Eruinteklok" sa Lovisa. Fattar Du inte att en schnitzel för 80 spänn är det samma som chickybits, men platt och av fläsköverblivor.

Hon hade rätt, det var ett oidentifierbar köttmassa täckt av panad. Förfärligt!

Lovisas räksallad visade sig bestå av förvisso rikligt, men sådant som hälls på pizzor. Det vill säga glasartade blöta småräkor, champinjoner, äggkvarter, majs och smaklös riven smältost.

Ja, ja, ja man blir förvirrad och konstig på tom mage, men handlandet är svårt att försvara.

Ljummade med brynt smör som krydda

Jag är sent ute, märker jag. I trädgårdarna runt omkring har växtligheten nått längre. Å andra sidan kommer jag att ha primörer senare: 

Lök, cirkelbeta, rödbeta, vitbeta, blå morot, vit morot, kålrabbi i miniformat, omsådda rödbetor som små gallringsbetor i slutet av augusti, skärbönor, vaxstörbönor, hästbönorna blommar först nu, sockerärtorna är som små jungfrur, gråärtorna bara en meter höga, grönkålen frodig dock, vintersquashen tar sig långsamt men kraftigt och säkert, palmkålen kan snart skattas på sina nedersta knapriga blad, potatisen (cherie) har jag mest för att göra en jordförbättring i en del av trädgården som legat i träda i två år (blir väl full med nematoder).

Vitbetor och gulbetor går så förbannat långsamt att ogräset hinner ikapp och om. Så vet man inte var man ska rensa utan att betorna ryker med. Men så sår jag in rädisor, som är snabba, ungefär var 30e centimeter. De markerar ut raderna tills betorna blivit tydliga.

Igår skördade vi några rader. Stora, peppriga och vackra.

Jag skär dem i generösa skivor. Hettar upp en järnpanna, halstrar dem snabbt och lägger upp i en skål. Bryner rikligt med smör i samma panna och skedar över...en nypa salt och så en liten gaffel. That's all!

♪♫ ♫♪♪ Ja må han leva, ♪♫ ♫♪♪ Ja må han leeevaaaa, ♪♫..♪♫ ♫♪♪ Ja må han leva ♫♪♪ uti hundrade Åååååår!!!!♫♪♪

Det är en alldeles speciell dag för mina barns morfar i Thailand idag. Aktningsvärda 80 år. Jag firar med att visa några bilder jag inte är säker på att han sett, bilder från ett av hans besök i Sverige:

Med Faster Karin på Greklands Gård

På Ulriksdals slott, (fd Jacobsdahl varifrån Drottning Kristinas kröningståg utgick).

Med Stockholm i horisonten

På Skinnarviksberget för utsiktens skull

Ulriksdahls slott igen

Och igen!

I Mölle under sillfestivalen

På Kina slott Drottningholm

Linnés Hammarby

Hemma hos morsan och farsan i Viken när de fortfarande levde

På Linnés förstugutrapp i Hammarby

Ser ut som en slottsherre på Krapperup

Med Alma och Lovisa i parken på Krapperup

Gud lät älvorna bjuda till dans och jag bjöd nudelsoppa till middag

Är söndagen avslutet eller början. Det vore ju trevligt om det vore så att Gud menade att man skulle vila sig i form inför och inte vila sig efter till följd av.

I alla fall avslutades en händelserik vecka med vila och nudelsoppa på en gammal anka. Det här med gammal betyder inte att den är utgången utan att den är mognad. Jag menar, finns det något bättre än att ha en kall stekt anka eller gås i kylen att "knapra av" då och då?

Så har vi det. Och av ankan nu var det bara taget ett lår, annars låg hon där alldeles orörd med stekyta och milt anordnad så att det fortfarande fanns fett på skrovet.

I grytan lade vi hackad fjorårsmangold som förvälldes, vackades och frystes i höstas. Samtidigt "friterade" jag en hel, hackad vitlök i två msk ankfett, silade från och hällde vitlöksfettet i grytan tillsammans med några limeblad, ett strå av skivat citrongräs, två thaichili, några skvättar pojkesoja, någon matsked fisksås.

Allt ankkött togs av skrovet som skars i två delar och lades tillsammans med vingarna i grytan. Köttet skars i bitar. Så hälldes kokande vatten över och det hela fick sjuda ordentligt.

Samtidigt så bröt jag nudelflak (mungbönor) i bitar och lade i blöt i allt vatten så att de krullade ihop sig. Smakade av med mer soja och fisksås. Tog upp skrov och lät koka ner något innan ankbitarna hälldes i för att bli varma. Sist fick nudlarna ett dopp i kokande vatten innan de lades ihop med soppan portionsvis på tallrik.

Så här såg det ut när jag parkerade igår morse, dimmorna lekte på åkrarna och det var nästan magiskt i fukten

En midsommardag bland orkidéer och pallisadgrillad korv

Skogsnyckel, växte i mängd där vi gick fram på väg till en läig plats vid havet.

Klöverblåvinge korsade vår väg.

Pallisadgrillning av korv innan elden tänds.

Resultatet, ofördärvad korv av olika slag.

Lovisa i skrikig sol och tilltagande vind vid havet

Alma och Lovisa, utflyktsungar midsommardagen

August Lager och Mona Jensen på klättringsupptåg

Tätört

Alma i vinden

Mörkrets fasa skrämdes iväg under midsommarnattens ljus

Brasan höll oss sällskap, fick oss att liksom ingå i den där församlingsenheten som på så oändligt många platser i världen. Hela natten, tills gryningen spräckte dimbankarna som

dragit in från havet.

Tommy Löfgrens pallisadgrillning visade sig hålla måttet perfekt. Trodde inte på det till en början. Antingen skulle värmen inte räcka till, köttet skulle blir långkokt snarare än grillat, grillsmaken skulle vara obefintlig. Jag hade fel. En "takplåt" över elden skickade både rök och värme rakt mot köttet som befanns uppspänt mellan två stålnät hopfogad med ståltråd. Stekytan kom så småningom och vart efter, innertempen perfekt. Utmärkt.

Så var midsommarmiddagen som inleddes med grillade halumispett och olika röror, med en av soltorkad tomat, en av rödbeta och en av pepparrot, väldigt gott. Dessert en söt cheesecake med färska jordgubbar och vid sidan om pakistanermango.

Det blev skymningsläge knappt, men molnen gjorde höstkänsla några ögonblick mot fullmånen. Så lättade skyarna till kaffet. Ängen lyste magisk med nävor och prästkragar.

Dagen till ära bar jag folklig dräkt från Chiang Mai

OBS:
köttet grillades helt omarinerat, saltades och pepprades efteråt och serverades med Oscarssmör, (vitlök, charlottenlök, salt, persilja och gräslök)