Alla helgons natt

Det här är Lovisa. Hon är nio år och hon försvann igår eftermiddag.
Lovisa är vår dotter.
Nyss kom hon tillbaka. Så här såg hon ut när hon åkte på halloweenfest med övernattning.
När jag var barn - och det är ganska länge sedan - fanns det inget som hette Halloween. Möjlig underhållning för oss då var att åka till en kyrkogård och titta på alla ljusen på gravarna.
Det tar sig.

Körsbär på paket

Det är få smaker som jag är så förtjust i som körsbär med en riktig kärnarom. (det skullöe vara tryffel då) En riktigt välgjord körsbärssylt där kärnorna fått vara med och kokats av i lite sockerlag, krossade.
Något liknande i smak hittar jag i turkiska "Ülker Içim Visne", körbäsrsnektar, tillverkad av surkörsbär. Blandat med sodavatten är det en törstslä'ckare man också kan dricka bara för att det är alldeles förbannat gott.

"Entrecotesoppa"

Vi hade tänkt oss grillad entrecote med pommes och örtsmör. Så fort vi kom hem ändrade vi oss. Vi behövde inte en blodig köttbit på det sättet. Lillgrabben är febrig och fick hämtas hem tidigare från dagis, Na känner lite förkylningsfrossor och jag har ont i hela kroppen . det är skithöst på väg, omslag i väderlek och allmänt fysiskt deprimerande.
En het, kraftig buljong fick koka upp med stjälkar av selleri. I buljongen åkte glasnudlar. Efer att buljongen hällts upp i jättelika skålar lades fint skivad entrecote i som fick "lagas" i buljonghettan i skålen. Så kryddades "entrecotesoppan" som egentligen är en nudelsoppa, med ättikssprit, socker och rostad chili i mängd och sältades med nam pla.
Inte för att man blir frisk - ofta finns den övertron på kryddad mat i Thailand - men man känner sig bättre.
Nu ska vi "kura skymning" med en nymald espresso!

Lutfisk i Meny

I morgon fredag är det lutfiskens dag. Då går massor av lutfisksällskap och lutfiskakademier samman och njuter denna gudomliga spis.
Jag tjuvstartade idag med ett inslag om lutfisken i Sveriges Radios Meny i P1. (Lyssan i natt på reprisen eller på lördag, eller ladda ner från Menys hemsida.

I programmet konstaterar jag att norrmännen lyckats sälja in lutfisken bättre i folks medvetande än vad svenska marknadsförare vågar drömma om. Knepet heter "Tradition". Norrmännen har använt begreppet i marknadsföringen med resultat att lutfiskätandet ökat 20% de senaste fem åren och mestadels är det yngre älskare av lutfisken som står för ökningen.
På vissa krogar i Oslo måste man beställa bord i ett helt år i förväg för att ha en chans att få plats och då pratar vi om tre sittningar per dag från början av oktober ända fram till jul.

Svenskarna har försökt sälja in lutfisken genom att försöka skapa nya rätter av samma gamla fisk. I inslaget kan jag konstatera att det egentligen är ganska så lönlöst. Traditionen har visat vad som går bra till lutfisk av tillbehör, det är därför det kallas för de klassiska tillbehören, béchamelsås, kryddpeppar, potatis. Lutfisken tar nämligen inte till sig smaker - den är helt enkelt för behandlad - och behöver den klistriga såsen att omsluta varje lamell av fisken att följa med in och blandas i munnen.

Laab på lutfisk

Häromveckan prövade vi med lite kall överbliven lutfisk, att göra en "laab". Lutfisk delad i mindre bitar och kallstuvad med lime, chili, vitlök, vitpeppar och mynta.
Jo, det blev ätbart, annars inte mycket mer. Det blev hett av örter och kryddor, syrligt av lime och så uppstod lutfisken med sin egen smak som en käpp nedstucken i smakmedvetandet. Så är det att oavsett vad man tillsätter så går det inte att marinera ihop smaken med fisken, man måste "klistra" fast tillsatsen för att det ska fungera.

Lyssna på inslaget i Meny, där smakar vi också lutfisk på torsk som är den norska traditionella lutfisken och en riktig exklusivitet blir det när den serveras med riven getmese som klistras fast med ringlor av ljus sirap. En höjdare!!!!

God spis, säger jag bara och Länge leve Lutfisken!.

Sista morötterna

Årets sista morötter

Jag hyser en djädra kärlek till de där jordplättarna jag förvaltar och utökar.
Inser att jag inte kommer att hinna med att höstgräva ytterligare ett köksland med den planering för våren som det innebär. Tidsoptimisten inom mig hade redan rest staket, lagt gångar och grävt både för nya rosor, kryddland, bärbuskar och kört ner ett halvt ton hästskit och kompost.

Någon sa till mig att man inte behöver "märkvärdiga" så mycket utan ta det lite lugnare. Jorden får int bli en belastning, dolingen ett tvång. Jag vet, för jag har varit sent ute förr och väl i juli har det prunkat i trädgården så pass att jag själv knappst kunnat ta mig in bland blomstänglar, doftande fuktighet, ärtor, bönor som lianer, haverrötter, saftig blast från cirkelbeta, temynta från Linné, bär och rosor.
I helgen tog vi upp de sista morötterna, de vita, de blåröda och de gula - det var bara lite krafs kvar att ge till barnen att knapra på, saftiga, sprängfyllda med smak och garanterat ekologiska.
En hink med cirkelbeta och gulbeta tog jag också upp. Ligger i svalen på balkongen.

Nu återstår lite potatis - en hink eller två - att skörda. Kommer att tvingas ta bort en rugge med skockor för att skapa plats i den nya trädgården. Rötterna skalas väl och delas i sockerbitsstora stycken. Mjölk (röd) hälls på så det täcker, kanske en skvätt stark hönsbuljong eller inte alls, men salt och peppar. När rötterna är mjuka mosas de med stöt och körs genom sil eller mixas med stavmixer och serveras med lite skuren gräslök och kanske små stycken uppvärmda kycklinglår.

August i kolonilottsnatten

Vi tog ett nappatag med glaskross och kirshkålsrötter i kväll igen, ända tills vi inte kunde se något, skymningen kommer så raskt sedan vi gick över i vintertid. Kanske man skulle köpa pannlampa hos Clas Ohlson i Insjön.
August är självklart med och lika glad som alltid. August i kolonilottsnatten.

Pad bai kapao moo sai tap

Kryptisk rubrik för den oinvigde, men det handlar om en rund varm smak av härligt fett från fläskfärs, det lite torra av lever och det intensivt aromatiska av basilika. Stekt fläskfärs och kalvlever med chilli och vitlök, idag också tillagd en härlig slätbladig grönkål.
Serverades hemma hos oss idag med ris som kryddades med nam prig bun, fisksås med mortlad torkad och rostad chili.
Det känns att man har ätit.