Yes, Lovisa hemma från NY!

Vi har inte setts på långt över ett år. Känns väl lite sisådär att inte se ett av sina barn på så lång tid. Kärlek i morse när hon kom med flyget - samma underbara tjej som vanligt. Hemma i nästa två veckor nu. Rissoppa, leverpastejsmörgås, kaffe, och stekta dumplings hemma hos morsan tillsammans med Alma och August, alla de tre senaste ungarna samlade, mysigt.

Ytterligare ett önskemål är korv stroganof, så det får det bli i veckan. Känner igen det där när man varit borta från Sverige länge, de där smakerna som får en att känna tillhörighet - för mig var det !"svenskt kaffe" efter Londonåren. Semla och svenskt kaffe.

Jag har en fäbless för det absolut onyttigaste (ibland). Med sig i bagaget hade Lovisa tre paket frukostflingor från närbutiken i Brooklyn, härligt självlysande och bäst idag till lunchen, en skpål med fet mjölk och amerikanska flingor med marshmallows. Det är det där havregrejset som gör att de framstår som allsidig kost och nyttigt.

Påminner mig om ett paket cig jag köpte i Kina. Istället för varningstext stod det översatt "Rök mig, det är bra för dig". Men de här flingorna var ohyggligt goda...så det så!

Fattigsoppa på kylskåpsrens inte att förakta

När jag ser fina grönsaker - alltså inte glänsande industritvättade morötter, palsernacka, lök, purjo, olika slags kål, etc utan mättade jordiga, lokalt odlade till ett vettigt pris (det handlar om att väga smak, terroir mot kronor och ören per kilo för att kunna avgöra om det är prisvärt) då köper jag på mig ett gäng att ha i kylen bara för att kunna ta till när det behövs.

MEN, så blir det alltid lite över som skrumpnar något - alltså som blir ännu bättre i smak trots att de ser förjävliga ut - de ligger där i grönsakslådan och för ett otränat öga utgör en ganska trist syn, men för mig en tillgång.

Samlade i veckan ihop till en soppa. Där låg en trött purjo där det gröna vissnat, en gul lök vars yttre lager kändes svampig men som var utmärkt skalad, fyra morötter fortfarande hårda men rynkiga, tre tunna vårlökar som hängde, några palsternackor som tristat till sig i tunnänden och mörknat, en kvarts rotselleri med gulnade skärytor. Färsk spenat i en påse som jag lade i iskallt vatten för att färska till sig.

Skalade, skar bort, rensade och förvandlade allt till mindre bitar. Glansstekte i järngryta och hällde över hönsbuljong (tryckkokar skrov, hals och gump hackat i en timme med lök och rotsaker lite då och då och silar och fryser in - har alltid denna hemkokta buljong att ta till).

Så fick det puttra i grytan tills helt mjukt. Körde på med stavmixern så att det slätade till sig helt och hållet. Nu tog det sig och ångorna var fantastiska att andas in. I med flera nävar av den urkramade nu spänstiga spenaten. Konsistensen ska vara matig, soppig och bekväm i munnen. Salt eller fisksås att smaka av med (fisksåsen ger en större umami och hjälper rotsakerna till ett djup.

Samtidigt rostade jag skalade sesamfrön, pumpakärnor och solrosfrön som blivit över och som låg resterande i trasiga påsar i förrådet. Rostade ganska hårt att serveras vid sidan om till var och en att ösa i soppan efter smak.

Där i kylen, längst in, hade gömt sig en förpackning skalade räkor i spad. Bara några dagar kvar före bäst, så några matskedar fick toppa varje portion.

Så låg där i brödfatet en halv baguette som torkat betänkligt. Skar i tunna skivor och bredde på riktigt smör, en snabb vända i stekpannan att ha till. Mjuk varm soppa med len konsistens, djup och mycket smak, knastriga rostade fröer, saltiga räkor och matig baguette. Se där, en utrensningssoppa som en smakbomb i munnen därtill mättande.

Kalv med ättiksspetsad dillsås. Favorit sedan barnsbem

I vår centrum finns en butik som har en pensionärshylla, fattighylla, billighylla, skräphylla  (typ kärt barn) där allt med omedelbar sista förbrukningsdag läggs till reducerat pris. Ibland hittar jag olika styckningsdetaljer där som har en dag kvar.

För första veckan i februari låg där ett drygt kilo fin kalvhögrev, blond, snyggt utskuren. Fem dagar efter att köttet skulle förtäras tillagade jag det. Då hade det fått ligga naket på en tallrik i kylen.

Sousvide i 24 timmar 60 grader. Lät det kallna och ligga till dagen efter då jag skar upp bitar. Kokade en lökfond knökfull med dillstjälkar, kalvbuljong.

Kalvköttet fick en vända för stekytans skull i en glödhet järnpanna tillsammans med en doft av vetemjöl och sedan direkt ner i den mjukkokta buljongen. Thats it! 

Så några överrunna kapsyler med 12% ättikssprit. Fega inte. 

Balansera av syran med salt - då kommer det där sällsamma fram, sprittande syra mot saltet som levererar rik köttsmak och så i med nävar av fint skuren dill - helvete så gott.

Sedan barnsben har vi alltid ätit dillkött med ris som så fantastiskt tar upp såsen, ett indiskt ris typ 3dl välsköljt (vattnet ska vara klart under riset. 25 g smör få smälta i en panna samtidigt som en halvliter vatten sätts på kokaren. Rör ner riset och se till att alla riskorn får smör på sig och så på med kokande vatten, rör om och lägg på locket, sätt tajmern på 18 minuter, ta kastrullen av spisen men lyft inte på locket för efter 20, lufta riset med en gaffel och låt stå och ånga av i fem minuter innan det läggs på tallrik.

Mitt nya jag och räksallad till middag

Det som skulle bli högst hundra dagar har nu blivit 30 år. Mer om det i ett senare inlägg.

Mitt nya jag är också att en halvmeter hår klippts bort så här efter fem år. Började som helrakad på huvudet för åtta år sedan och sedan fick det växa långt och ganska böljande.  Över en halvmeter till i förrgår.

Då gick jag med bestämda steg till frisören och fick en herrfrisyr. Märkligt nog så var inte skillnaden så stor - alltså jag pratar om känslan inte om utseendet.

Firar 30 års nykterhet i flera dagar. Klippningen var ett sätt att fira, ett annat blir ett AA-möte och igår firade vi med en räksallad till middag.

Isberg (ja häckla mig gärna, men jag tycker en krispig isbergssallad är oöverträffbar), söt spetspaprika, vårlök, schalottenlök, smörstekt ostronskivling (i smör från Antuna) som får rinna av ordentligt på papper. Hårdkokta ägg och så ett gäng handpillade räkor, ordentligt  för räkor ska vara huvudingrediensen i en räksallad. Dressat på tallrik med en hemslagen klassisk majjo (med lite mer fransk senap än brukligt). 

Väldigt gott med nybakade bröd till. Som dessert en härlig Camembert de Normandie (au lait cru) från la Recerve des Cremiers.

Mjölkko och gårdssmör - poesi från Antuna!

 

Oxbringa 2.0 - i alla fall gott med kladdris, grönsaker och nam prig bun

Körde en bit rimmad oxbringa i min sousvid, 60 grader 24 timmar. Pressade i ett dygn kallt och så möra tunna skivor. Bollar av kladdris Kao niew och nam prig bun att doppa i. Bra kombo.

Berit Wahlgren på Östra Station - nu i Fokus

Jag brukar inte kokettera med uppdrag som jag har om det inte handlar om böcker jag skriver. Sedan något år tillbaka skriver jag om mat ur olika vinklar i tidningen Fokus. Ibland också reportage som nu senast om Berit Wahlgren på Östra Station som jag korat till Sveriges Husmanskostdrottning nummer ett.