Rättvik tur och retur

Lite slitna, såg bättre ut i TV än i verkligheten "Första klass" och "Dressinen" från "På Spåret" under Oldsberg

Man kan inte skryta med att den här lilla sommarveckan gått i gastronomiens tecken utöver pallisadgrillningen hos Tommy som är ett utmärkt sätt att varsamt tillaga fläsk och korv. Snarare har det varit rent groteska övningar i snabbmat.

Det kändes skönt att landa hos Anders Lindström för svensk grillning och kärlek i tillagningen. Då hade vi också kunnat få njuta av hans Rättviksbok och hade klarat oss lite bättre, eller snarare fått se mer av betydelse, under vår första dag i Rättvik. Mer om Lindström senare för den här dagen ringde jag hans mobil och då var han i Sollentuna (!).

Vi kom närmast från Falun där vi bodde vid Lugnet. Ett annorlunda turistboende i Rättvik är vid lokstallarna i centrum och alldeles vid badet i Siljan. Bokade under väg direkt på nätet.

Man glömmer så lätt, men påminns - så är var det...

...trångt och bassligt, inte direkt bekvämt, men minnesrikt,
i alla fall för barnen. "I'm too big får en A train"

En entusiast har tagit över två norska sovvagnar. Tänkte, eftersom jag turnerade ganska mycket i Norge på sjuttiotalet och åkte en hel del nattåg långa sträckor, att jag kanske till och med sovit ombord för 35 år sedan?

Sovvagnarna köptes in en gång av Gunde Svahn som sedan sålde dem till Oldsberg.  Nu sår de vid lokstallarna i Rättvik och där inne i stallarna hittar vi också "Första klass" och "Dressinen" som var med i "På Spåret".

Alma och August på plats i "Dressinen". Vart är vi på väg? "Jaa, det vet i fan, dit nästan visar kanske. Sugen på en folkmusiktrakt, sugen på Zornmuseet, sugen på öppna landskap och stora skogar. Efter i natt vet vi inte alls.

Det är inte världens mest bekväma boende, och inte billigaste heller, men ett boende som skapar minnesavtryck.

Anders Lindström just närsolen går ner över Siljan.
När vi ringde var han han hemma i Sollentuna.

Mer från Rättvik senare.

Ny resa med barnen, började med Tommy Löfgren på Västanå

Vi våldgästar Tommy och Mona alltför mycket tycker vi, men gästvänligheten består och vi tar med oss kött, kilovis, varje gång till hans pallisadgrillning. (Inlägg från midsommar)

På Västanå möts gräddan av naturkännare, botanister, geologer, naturgeografer, svampgurusar och fjärilskännare. Vackrast är kvällarna vid långbordet i trädgården och vid kvarvarande eld från grillningen.

Tommy i sitt jobb som vegetationskarterare, varje liten färgförändring anger olika slags  rekommendationer eller  fakta om vad som växer var och vad som bör göras, en prick - en raritet. Komplicerat, jag har försökt förstå i decennier.

Så åkte vi dit för en första övernattning för vår tur vidare och jag blev insläppt på Naturskyddsföreningen Älvkarlebys hemsida på FB. Något för den vetgirige att söka medlemskap i.

Upptäckte att oxkött kanske behöver mer av direkt maillardreaktion som inte pallisadgrillning ger. Långsamgrillad grisnacke däremot som ska gå länge och rakt genom passar mycket bättre för den här slags tillagningen. Vi hade två kilo drygt med oss och det gick åt i ett huj.

En natt i skuggan av lugnet

Giganternas kamp brukar göras upp här på målrakan framför läktaren på Riksskidstadion Lugnet. Nu är det öde och tomt, bara ett Tabberas, ensam mot hela himlen

Alldeles bakom oss i stugan på Lugnet ligger Riksskidsadion med hoppbackarna. Det är mol tyst. VM eller om det är SM  boule pågår lite längre bort härifrån.

Igår kväll låg ungarna kvar och jag gick själv iväg ut över upploppsrakan, stod ensam framför läktaren.

Märkligt, jag bodde flera år i Falun men var aldrig på skidstadion, aldrig.
Nu lite morgonsimning i Lugnet pool, frukostering och sedan vidare till Rättvik.

Man kan bara undra hur en fullt friskt funtad människa ens kan komma på tanken att flyga ut över detta skräckinjagande stup

Vem lurar i vassen? Brukar vara gäddan, men här är det snökanonerna som påminner om att nu har det vänt och vi är på väg mot snö och is och djävla vinter.

Pistmaskinerna är oljade och startklara

Rödfärg, köttbullar och stora stöten

Har i ett infall av nostalgi förflyttat mig till Falun. Visat barnen där jag bodde på Hyttgatan 62 några år under början av 80-talet. Ateljén på Södra Mariegatan och grafikverkstaden på Blindgatan.

Lustigt, jag har sett Stora Stöten hundratals gånger. Mindes den inte rätt i alla fall och då var jag ändå med om att starta en boxningsklubb vid samma namn i Falun och tillsammans med Gubb Jan Stigson.

Rödfärgeriet startades någon gång för länge sedan av en Gahn vill jag minnas, och Gahns anfäder är Clan Colquhoun. Gahns blev sedan Arnberg och ur den grenen kommer jag (allt enligt släktforskare i släkten). Det hela startades en gång med Wolter Colquhoun som kom hit som bergsexpert och hade inte han  (och nu rör vi oss i ett fyrahundraårigt perspektiv) kommit hit just då hade han inte gift sig och fått många barn och ...ja, kaosteorin funkar även när det gäller den egna baktiden.

Vi lämnade Älvkarleby och Tommy Löfgren lagom för att käka lunch i Falun och fick då rekommenderat Hyttstugan i Sundborn. En krog som serverar en lunchbuffé ända till klockan 16. Hallå, de är kända för sina köttbullar.

Väl där blev det mest köttbullar ur buffén, gräddig, rik sås. Handtrillade bullar stekta på stekbord, såsen kokad för sig. Saftiga, tuggiga, med bra stekyta som behållits trots såsen som stuvning runt ikring. 100 % oxfärs och lök samt kryddor.

"Varför just det här just nu mitt i sommaren - det får mig att längta till julbordet" (Lovisa)

Norlings traditionalism

Den är ivrigt påhejad av mig själv. Traditionen. Det är bara så att varje gång, den 16 juli, då han fyller år, så SKA det bara vara "hamburgers" i trädgården. Och folk ska komma med presenter, men det får inte vara några nya slags människor, det ska alltid vara desamma. Hamburgarna ska tillagas på grillen och det ska vara massor med tillbehör och framförallt ska de vara vackert väder. Tårtor är självklart till kaffet och Janne som inte ens är rökare ska röka en cigarill eller cigarett av exklusivare märke.

Trädgården är igång och i köket gör vi snabb körbärsglass

'

Mina bondbönor blommar vackert, märkligt att tänka att dessa används som kistdekorationer och att folk en gång i tiden var hart när sagt förbjudna att äta dem av religiösa skäl. Lär mer om mina bondbönor här! Massor av recept.

Det är för bedrövligt. Jag tänkte att i år skulle jag verkligen vara tidigt ute. Jag var inte det, girigheten på jobbet gjorde att jag dröjde. Sedan hade jag ingen ordning alls på utsädet. Men när man köper en ny förpackning bönor från en erkänd fröfirma och det inte blir en enda böna - då börjar man undra om jag över huvud ska syssla med trädgård.

Nu är morötterna, de blå och de vita uppe ordentligt. Någon lynnig idiot har dock roat sig med att kasta in ett par nävar persisk klöver över staketet så innan jag orkade lägga mig på knä en timme fick de små morötterna verklig konkurrens. Vit och gulbetor är på gång. Rödbetorna vet jag kommer långt senare, sådde hur sent som helst och bara för att få primörbetor i augusti - så djäkla gott.

Kronärtskockorna är på god väg, men av en sort jag egentligen inte gillar. Löken tar sig bra och potatisen blommar snart.

Började dra upp några kortdagsväxter som pakchoi som är satta i landet nu tillsammans med en ny laddning sockerärtor. Så säkert i någon japansk senapskål också och...javisst ja, gruvsalladen är läskande god där den spridit sig vid sidan om vintersquash, svartkål och grönkål (en del av skörden öronmärkt för Norlings.)

Nu är inte mördarsniglarna något reellt hot mot störvaxbönorna och gråärtorna längre. Däremot upptäckte jag att de små snäckorna (det vi kallar för sniglar sedan vi var barn) är ena djävlar på bladväxter. De knaprar längs nervtrådarna tills intet återstår.

Härlig frukost och usel lunch

Man är riktigt elak mot sig själv när man slinker in i liksom panik för att magen bara skriker efter mat. Det blir ALLTID fel!

Så blev det igår. Vi stod upp tidigt. Lovisa skulle åka till kompisar på Blidö. Vi bestämde oss för en hållbar frukost, kallskuren basturökt skinka, hemgjord örtmajjo och senap, dolmas, smågurkor, ost (Från Strängnäs ost, vanlig hushålls lagrad i 46 månader tills den genomgår en metamorfos till läckerhet och där man också kan köpa lagerskadad ost av och till))

"Det där håller man sig mätt på hur länge som helst" (kommentar LCHF-folk)

I alla fall, långt längre fram på dagen och åtta mil senare var vi "skithungriga" och åkte ner till värdshuset vid Furusund (platsen bäst känd för att Astrid Lindgren hade sitt sommarställe här och naturligtvis också genom Strindberg.)

Men hör nu här. Hamburgaren på Wärdshuset kostade 160 spänn styck...och vi var så här (II) djävla nära att parkera och gå upp till uteserveringen med utsikt över sundet (varifrån vi förrförra året föresten tog båten till "Saltkråkan", det vill säga Norröra).

Hamburgare ja, vi var skithungriga och tänkte, Okey...men det ligger ett annat ställe lite längre bort mot färjeläget...och.

Där fanns det bara mikrouppvämda pajer, usch och fy, kalla i mitten och brännheta på ytan och allt övrigt vad gäller smaken att önska.

Så, vi åkte ner till färjeläget. Där stod det GRILL i neon på taket. De hade sallader, hamburgers, pizzas. och vi tänkte Okey, igen....och vi gick in.

Till saken hör att jag under vägen i bilen uttryckt önskan om att äta en riktig wienerschnitzel, utbankad benfri kalvkotlett, panerad och stekt på så sätt att man kan sätta sig på den med linnebyxor utan att få en fettfläck ens.

Så står det schnitzel på menyn på den självlysande väggen på stället som heter Grill vid färjeläget i Furusund.

Lovisa tog en räksallad.

Schnitzeln serverades med vitlökssmör (!?!) och pommes.

"Eruinteklok" sa Lovisa. Fattar Du inte att en schnitzel för 80 spänn är det samma som chickybits, men platt och av fläsköverblivor.

Hon hade rätt, det var ett oidentifierbar köttmassa täckt av panad. Förfärligt!

Lovisas räksallad visade sig bestå av förvisso rikligt, men sådant som hälls på pizzor. Det vill säga glasartade blöta småräkor, champinjoner, äggkvarter, majs och smaklös riven smältost.

Ja, ja, ja man blir förvirrad och konstig på tom mage, men handlandet är svårt att försvara.