Ett bakbord, fransk nougat och Gaeng Keowaan Goong

En till mig närstående älsklig människa fyllde år igår och det skulle firas. Önskemålen levererades under lång tid. För flera månader gavs en önskan om ett bakbord. Tätt inpå dagen levererades tacksamt en önskan avseende födelsedagsmiddag, en Gaeng keowaan goong...alltså räkor i grön curry så som den lagas i Sydostasien.

Första önskemålet var knepigt, typ tillverkas bakbord av klassiskt ålderdomligt snitt fortfarande och jodå, i Småland. Dessutom med försäljning över nätet, bakbord i obehandlad björk med sarger som är tillräckligt låga för att man inte ska ha sönder fingrarna om man kavlar nära. Anlände med lastbil i tisdags till postutlämningen 10 meter från där vi bor och jag lyckades baxa in det tunna paketet i wellpapp bland mina rader av ramar, teckningar, målningar och pappersbuntar som är stående i ett av våra rum - ingen skulle kunna skilja det inslagna bakbordet mot en packe inslagna pasteller från Grez så där stod den tryggt.

Jagade runt bland ingredienser till min Gaeng keowaan gong. Godkända räkor finns frysta i vår Thaiaffär, grön currypasta hade jag hemma liksom kokosgrädde/mjölk. Citrongräs fanns i butiken, men inte de små ärtstora gröna auberginerna som ger en liten beska och inte thaibasilika eller limeblad heller. Grönsaker skulle inte levereras för än långt senare på eftermiddagen. Det fick lösa sig.

Kokade en stark fond som fiskbuljong med citrongräs, gullök, vitlök, två hela thaichili, tamarind, ostronsås, lite soja och fisksås.

Stekte räkorna i woken med olja och vitlök, hastigt tills de fått en fin röd färg men ännu inte var riktigt klara. Hällde upp i en skål så länge. Tog woken igen och hettade upp några matskedar olja, rostade ordentligt med grön currypasta och så fick tunt skivad gullök gå  tillsammans med finhackad chili och hackad vitlök. spädde med fickbuljongen i omgångar och under omrörning för att pastan skulle lösa sig. I med en burk kokosmjölk och sedan en till. Avsmakning...okej, kanske lite mer fiskbuljong...räkorna så och klart efter ytterligare avsmakning. Alltså bara bäst! En rysare, bättre än när jag åt grön curry första gången 1978 om hösten på min vanliga lördagsvandring till Covent Garden för att handla nymalt jordnötssmör, gå på grönsaksmarknaden, njuta av folk och bara vara en Londoner. Så satt jag bara där i hörnet av Leicester Square på en Malaysisk krog och beställde en grön curry med räkor, slog upp min The Guardian och blev serverad efter en stund. Stor njutning från första skedbladet till sista.

Middagen igår var för Kristina som så gott som alltid beställer grön curry med räkor när vi av och till släntrar in på ett sydostasiatiskt näringsställe och vad jag förstått efter dryga nio år ihop är detta en storfavorit som självfallet följs av fler.

Desserten stod August för, smörstekta äppelbitar med kanel typ kompott på en gammaldags vanilj, lösvispad grädde och riven rosmarinost, hallå...funkade fint.

Så lade vi ytterligare en födelsedag bakom oss och vi blir bara äldre och äldre även om det inte syns så känns det - det är väl bättre att hylla varandra med mat och glädje än med grattis till åren som passerar. Med den här människan vill jag leva vidare nära i år efter år, inte fira åren som passerat utan varje år fira åren som kommer, de som vi har framför oss och vara just i nuet- gärna med ett bakbord och en Gaeng Keowaan goong, het som kärlek!

God fortsättning på er

Igår kväll var jag i stort sett surrad vid vedspisen. 

Som grädde på moset denna förunderliga kväll så föll ögonen på rullrånsjärnet vi loppade till oss i somras. Raskt satte sig K att röra ihop en rullrånsdeg. (anm. vi har aldrig tidigare sysslat med rullrån vare sig som dg eller färdig kaka)

Redan i receptet varnades för brända fingertoppar då den glödheta färdiggräddade kakan raskt ska slängas upp på bänken och rullas samman till ett rör. Och visst, trots smedsnävar så blev fingertopparna om inte brända så i alla fall känsliga, men vad gör man inte för konsten och för att vara ffg så blev rånen över förväntan alldeles utmärkta. Och med tanke på att det här var ursprung långt från teflon och elektricitet så stod vi där ganska överväldigade inför det positiva resultatet.

Nu ska jag banne mig se till att rostrensa våffeljärnet vi hittade i en gammal raserad vedspis ute i boden och se till att få det dugligt att använda i vår Skoglund & Olsson som nu börjat göra tjänst på riktigt.

För länge sedan kom jag över en stor restaurangpanna av gjutjärn, omöjlig att hantera på elspisen hemma i lägenheten. Nu gör den daglig tjänst vid spisen här på landet. Och tänk, överallt där vi går på auktioner och loppisar så säljs olika fantastiska gjutjärnsgrytor till inga priser alls.

I morse blev det en sen frukostering. Hamnade i läsning av julböcker och kunde inte sluta förrän vid halv fyra i morse. Alltså en Frunch som dukades upp tillsammans med utmärkt kaffe. Stilla i storköket, vedspisen sprakar, minus sex grader ute och lite snöfall, sol som spricker genom. Bacon från Björks!

Fyllde på med fågelmat och genast hade vi körsbärsträdet fyllt av domherrar, talltitor, blåmesar och kjøttmeisar (talgjoxe på norska). Satte upp ett gammalt äpple och lite brödskalkar också och hoppades på hackspetten...kommer väl i morgon för nu skymmer det raskt.

Efter en vecka av latmansgöra, dvs läsning, skrivning och sovning så börjar morgondagen med mätning, rensning och tobakskoll (?)

1) Mätning? Ska mäta upp två hus för renovering och se vad som behövs till tidig vår att bli snygga och fina och varma och gemytliga.

2) Rensning? Jo det är en hel del som behöver rensas ut för att över huvud kunna mäta.

3) Tobakskoll? Tobaken har nu hängt på tork i den gamla ladan i över tre månader. Dags att kolla fukten och se om det är malbart till snus att fermentera. Hänger väl tobaksblad där som ska räcka till sex, sju kilo färdigt snus. Tar lite tid att skotta väg fram till ladan och få undan massor av snö för att kunna få upp dörren, sen så.

Supén igår, chockerande och märklig och alldeles fantastiskt god: En gratinerad hummer var  följt av kyckling i het grön curry med årets mangold och svamp från skogen. Som dessert i ett glas varvad sockerrostad mjuk julpepparkaka i smulor, chokladmousse, vispgrädde, kolasås och frusna blåbär och lingon. Desserten signerad K.

Någon frågade om hummern igår:

Grovahacka champinjoner och stek i smör, pudra över lite vetemjöl och häll på grädde till en gratängsås. Ta ur humrarna, ta bort strängen, ta ur klorna och skär allt grovt. Vält ner hummerköttet i stuvning, men för fan...koka inte!!! Smaka av med salt och lite tryffelolja. Skeda ner i de halverade hummerskalen och täck med rikligt med ost (igår använde vi cheddar). Kör under grillelementet 250 grader i några minuter tills osten smält och fått färg, Jäkligt gott helt enkelt och så ba at man borde äta det här till vardags lite då och då - kolla nu när alla överblivna nyårshumrar säljs ut i veckan, bra att bunkra i frysen och ta fram när man får hummersug.

Chicken curry, hot hot hot.

Fick en förfrågan om thaimat som jag bollade vidare till mitt ex. När jag såg menyn som erbjöds som buffé så blev jag så jäkla sugen och plockade ur frysen det jag hade och som skulle kunna passa. Rejäla kycklingben, egenodlad mangold (jo det passar utmärkt som bladgrönsak isf tex spenat) och lök, vitlök i mängd och chili och som alltihop sedan stuvas med grön currypasta och cocosmjölk. 

Det blir nog bra det här med ris till aftons.

Ren-bitoks med rödcurrygryta på bladgrönt och kaoniew

Jag gör nerslag i lite thailändskt då och nu. Tog mig före att rosta en hög med redan torkade chilisar. Fläkten på och korsdrag!

Lade i blöt kaoniew bara en timme innan tillagning. (för dig som alltid undrat över den alldeles speciella och långsamma tillagningen med blötläggning och ångkokning, följ med här för det finns faktiskt en alldeles utmärkt genväg!)

Så det perfekta draget, cross over. Renfärsbiffar eller snarare renbitoks, försiktigt kryddade för att inte förstöra den fina köttsmaken och så långsamt stekta.

Mortlade sex sprödrostade chilifrukter och rörde ner saften från en halv lime och några matskedar nampla till en ”nam prig poon” .(Uttalas nammprickbunn) Konsistensen ska vara lite smågrötig av chili. 

I den här röran ska sedan ”kladdriset” doppas efter att ha formats till små ”järpar” i handen, doppa och ät!

Javisst ja, riset.

Skölj det ordentligt i flera omgångar. Häll över vatten så det precis täcker och i en mikrotålig bunke. Kör på högsta effekt i sju minuter. Ta ut och rör om. Känns riset torrt? Häll på lite mer vatten. Mikra igen i sex minuter – men kolla så att riset inte körs torrt – nu närmar det sig. Förmodligen finns en liten kärna kvar i riskornen – det ska det inte vara. Häll över lite mer vatten om det behövs och kör i fyra minuter till – nu ska det vara klart.

Under tiden lagade jag till en lagomhet röd curry på bladgrönt, färsk lök och massor av vitlök.

Gör så här; skär ordentligt med bladgrönt, färsk spenat, mangold i mängd. Hacka grovt en tre fyra färska lökar och tio vitlöksklyftor. Hetta upp en gryta med tre matskedar olja och bryn 50 gram röd currypasta. Rör i fyra msk cocosgrädde (översta stelnade vita i en nyöppnad cocosmjölksburk) och vält ner lök och vitlök. Rör hela tiden tills allt är omslutet av sås och curry. 

Häll i resten av cocosmjölken i kastrullen och låt koka upp under omröring, doften är förförisk och betydligt hetare än med grön currypasta, vassare men samtidigt mer aromatisk, lyfter smaken av det bladgröna. 

Vält ner det bladgröna hacket och lägg på ett lock och sätt ner värmen, låt puttra ett tag. Hade ett knippe grön sparris, skar i tvåcentimetersbitar och välte ner alldeles mot slutet i grytan. Smaka av för att se att det absolut inte är tuggmotstånd i vare sig mangoldens huvudnerv eller i lökbitarna. Salta med några matskedar nampla (fisksås).

Ja nu kommer det här inte någon direkt tillagningsordning, men jag hade redan mina renbitoks i ugnen på 65 graders varmhållning (nåja i den mån det går) när jag började med riset. Då var de förstekta på båda sidor till dess vätska började sippra ut på ovansidan (blod).

Blötte tre msk skorpmjöl i en dryg dl havregrädde, la så småningom till två ägg och lite mer havregrädde, vispade till en jämn smet och hällde över den finmalda renfärsen, gav 20 varv på svartpepparkvarnen och några teskedar salt, rörde till en smet formbar med kallvattenhänder.

Rullade färsen till små bullar och plattade ut till fem centimeters diameter. Höll igång två pannor samtidigt och medan dessa stekte plattade jag biffar av glatta livet och lade på sköljd tallrik. Det hela går på ett kick. Lade på bleck och in i ugnen för att stilla sig långsamt.

Ja sådär jag, varsågod

Tag en biff med fingrarna jämte en rejäl klick ris, doppa i chiliröran, mumsa i sig och ta några skedar bladgrön rödcurry till, en middag som heter duga!

Svårt motstå.

Visst är det. Visst är det svårt att motstå en korv med bröd.
Ibland faller vi för frestelsen på IKEA. Mular i oss en fyra, fem stycken femkronorskorvar (och mår lite illa efteråt).

Igår blev det korv med bröd då inget annat fanns för handen, nåja, en grön curry med kyckling och ris, vaxbönor, squash, gurka, örtkryddor, smör att bryna. Kylen och frysen full med ätligt. Men ändå, det var läge för korv med bröd.

August satte fart, kokar eller snarare sjuder korven försiktigt med svarpepparkorn, vitpepparkorn, lite salt och lagerblad. Värmer bröden och lägger upp om portioner tre om tre med senap och ketchup, inget trams bara rätt upp och ner.

Alltid numera lösfrysta korvar i frysen för har man en gång hängivit sig åt dekadensen så får man stå sitt kast även fortsättningsvis, mikrotina och sedan ner i den korta buljongen. Så det så!

Nyskördad mangold för middagar i vinter

Tänk, sent som katten, långt in i november och det går fortfarande att skörda från landet. Det är klart att svartkålen (palmkålen) står kvar ett tag till, ända till jul, men mycket annat. Frostnätterna tar lite av stjälkarna till mangolden, men annars är resten, bladmassan helt okey. Skördade med August igår och rensade idag. Blev tre kilo, mycket för att vara blad. Massor av stjälk till komposten.
Kör en gröncurry på grisnacke, lök, mangold och en vintersquash till middag ikväll och serverar ris till. Kryddorna är utöver curryblandningen även förstärkning med fisksås, grisbuljong, ostronsås, ljus och mörk soja, chili, torkad vitlök och citrongräs.
Vintersquashen ligger och rimmar ett par timmar skuren i tärningar. Urvattnas sedan en halvtimme före stekning och stuvas då med curryn och kokosmjölken.

Mangold är, för Er som inte vet, släkt med rödbetan (även rödbetsblasten går att använda, utmärkt att vira in kycklingfiléer i eller strimla i kycklinggryta.) och urgammal. Redan de gamla grekerna, ja så brukar man inleda när man berättar om otroligt gamla arter som använts av människan i kosthållningen och här stämmer det, redan de gamla grekerna odlade mangold. Hos oss finns några uppteckningar om användandet från 1700 talet och desto fler från 1800 talet. Jag odlade i år för skoj skull "rainbow", en blandning av röda, rosa, gula, vita och ljusgröna stammar. I grytan sedan är det ändå sak samma, färgerna lagar ur som vid en klorintvätt på samma sätt som blåärter eller lila stångodlade bönor, allt blir övertaget av det gröna som ligger där och bara väntar på att få lysa. De gulastjälkade och rödstjälkade är de äldsta i trädgården av mangold, Vitstjälkade kom för 200 år sedan.

Inte mycket smak, spenat smakar mer, men användes med förkärlek som bulk i grytor och då för dess närings och mineralinnehålls skull. Kryddas bra och tar till sig av intilliggande smaker som av fläsk och örter, umamai från soja och fisksås och är bra på att fånga upp såsen i som ikväll, en grön curry.

Gyllengul pumpasoppa på bordet ikväll

Jag sådde pumporna i små krukor i köksfönstret någon gång i början av maj. Den nionde juni planterade jag ut dem i landet, välgödslat. Tre plantor på sju meter jord. Långsamt växte de sig större och grönare och ymnigare. Efter ett tag kastade de ut rankor med blommor som så småningom blev fruktämnen som till slut, någon gång mitt i sommaren när den vände från surt till torrt och varmt började svälla. 

Vid skörden för två veckor sedan var det tre pumpor om totalt 15 kilo.
Två ligger som ögonfägnad på farstukvisten, som gula bomber.

Det är klart att jag hela tiden riktat in mig på pumpasoppa och i kväll blev den till. I morgon blir det också pumpa, bitar kokta i grön curry med cocosmjölk och tillsammans med kyckling och chili och limeblad. Något liknande det här. Eller som en Gaeng phed faktong med röd curry, recept här, vi får se.

Pumpasoppas ska med fördel (eller snarare att det är nödvändigt) rostas i ugnen först. Dels ger den av sig av onödiga mängder vätska och därmed koncentreras smaken. Dessutom ökar smaken i rostningen genom maillardreaktionen. Självfallet går alla dessa koncentrationer av smaker så småningom med i soppan.

Gör soppan så här:
Klyv och dela pumpan. Ta bort kärnhuset med alla dess trådar och murkenhet. använd en sked och skrapa tills köttet är hårt. Skär skalet och dela sedn i bitar. Lägg på bleck och ringla över olja. Jag använde nästan två kilo pumpa och en gul lök samt tio vitlöksklyftor. Kör i ugn 225° 30 minuter. Hetta under tiden upp tre deciliter grädde med en halv liter röd mjöl och lika mycket kraftig hönsbuljong. Sila ifrån olja och pumpavätska. Lägg pumpan i en stor kastrull och häll över vätskan. rör och låt koka upp tills pumpaköttet börjar falla sönder. Mixa med en stavmixer tills helt slätt. Späd med kokande vatten om så skulle behövas och smaka av med salt. Servera med hårdstekt bacon. Hemma hade vi knäckebröd till bara för att.

Den här bilden kallar jag "Hunger" för jag var den som inte smakade soppan
utan höll till godo med 200kcal i form av en vattenrörd pulverersättning
från itrim. Hamsunlivet är självvalt och helt för min egen skull!

PS Hörrni, det här egentligen inte hit med om man söker på "pumpa" på Tabberaset.se så kommer bland annat det här upp. Om en Kristina Nordström på Petri pumpa. Läs den! Sen messade Fredrik Petersson, fd kökschef och krögare under Christer Lingström på Edsbacka krog och menade att ett uns kanel i soppan får den att lyfta ytterligare. Kör det på resterna i morgon lunch! DS

Thai vs Svenskt - lugn storm hemma i egna köket

Hårdstekt kycklinglever med avslut i vinäger Det är lite lustigt hur tiden går igen, men med andra förtecken. När jag separerade från mina, idag, stora barns mamma erbjöds barnen vegetarisk mat när de bodde med henne. Hos mig var de rött kött, fonder, smakrikt. Resultatet blev på gränsen till ätstörningar. Ungarna visste väl inte riktigt vad de skulle tro och med facit i hand kanske jag skulle varit mindre "försöka övertyga genom att överdriva", men ändå, båda älskar mat och är så smått förfinade i smakuppfattningen (men det tog tid).

Kladdris med namprig bunn Tidigt den här veckan sa jag att vi skull. e ha en thailändsk vecka. August var den förste att reagera.
-Vi ska ha Din mat när det är Din vecka, sa han anklagande.
Men, försökte jag, min mat har också thailändska förtecken ibland liksom indiska, franska, grekiska, italienska och alla andra smakinriktningar.
-Jag vill ha svensk mat, annars blir det alltid thai.
-Nudlar är inte thai i original, det är kinesiskt, sa Lovisa.
-Jag tycker Du ska laga svensk mat, fortsatte August.
-Kladddris är supermycket thai, sa han och det är det ju. Det är sådant man får mest i norra Laos, platsen där det thailändska originalkökets traditioner bäst bevarats.

Härlig fläsklägg kokt med stjärnanis och kanel Vi åt kladdris och hårdstekt vitlöksfläsk. Vi åt kladdris med stjärnanis och kanelkokt fläsklägg, vi åt stekt ris med fräst fläskfärs, vi åt kaotom som är rissoppa med chilli och vitlöksolja och vi åt sallad på rester, jam moo. När jag tänkte ta fram bläckfisken ur frysen för en grön curry med kokosmjölk och pla muek sattes alla hälar ner: Vi vill ha spagetti med köttfärssås. Men snällt intygade de ändå att det alls inte var något fel på mitt sätt att laga thailändskt, men hemma ska det vara ett alldeles annat kök.

Allt som oftast blir det väldigt svenskt, som här, sillbullar med korintsås som gillas förträffeligt (det är ju skönt att höra att man håller sig inom thaikökets råmärken i alla fall, och jag påminner mig om ett inlägg för flera år sedan jag skrev här på bloggen

Namprig kapi i Sala, räkpasta som fördjupar

Ja så här ser den ut, originalet som är inköpt i Rayong. En ganska oansenlig burk med en oansenlig etikett. Men för katten, skruva av locket och känn doften mellan surströmming och rakørret. Inte så skarpt som strömmingen, men mera milt än rakørret.



Det lagas till av småräkor som inte kan användas till annat, fermenteras och packas. Så används pastan mixad med vitlök, chili, fisksås och att doppa grönsaker i.

Alltså åkte vi till Sala igår och det innebär som oftast djupdykningar i smaker som det här.



Middagen fortsatte bland annat med en av mina favoriter, moo yong som vi mest använder i congee (rissoppa) men som också passar som sidiorätt. Moo yong är ett fläsk som "spunnits" ihop med soja. Först kokas fläsket med sojan tills dess det faller sönder fullständigt, delas och torkas. Kvar finns ett fluffigt trådigt fläsk som fullkomligt smälter i munnen som spunnet socker och ger en kombo av sötsoja och fläsksmak.

Vi kallar den för sockerkorv, en sötaktig hårtstekt köttstinn korv som är ett utmärkt tilltugg, här har det stoppats kycklingkött i korven som gör den skörare i densiteten och lättare i smaken

Som alltid var bordet fyllt med olika anrättningar att njuta ihop med riset. Som bas en kycklinggryta, en grön curry och stuvade bambuskott, Geang Kieow wan gaj. (Rodjanas recept finns HÄR!

Moster Mam är inte bara kock till yrket utan också hårfrisörska (heter det så nuförtiden eller bara frisör?) August som dittills vägrat frisören föll till föga för moster Mam och satte sig efter middagen för att låta lockarna från det långa håret falla och han gjorde det lycklig.

Glad kille blir av med lockarna

Han ångrade sig inte den lille August som plötsligt blev en stor kille med kort hår.

Trettondagsfestande med lite riktig mat

Äggnudlar, matig smak och lysande en trettondag.

Efter helger med saltat kött, grisfötter i gelé, skinkor och korvar, traditioner och julkryddor tog vi en paus från allt det svenska (jodå vi har tagit sådana pauser titt som tätt eftersom vi varit mitt i flyttbestyren) i förrgår, igår och idag och serverade riktig mat.

Förrgårs inleddes med en tur till Thai Fong - det blev dyrt för stunden men lustfyllt i längden. Det jag själv stoppade ner i vagnen var ett paket frysta kräftstjärtar, färdigpanerade med Panko, bara att doppa i het olja, krispiga, fiskiga i smaken med en utpräglad räksötma - säkert fullknökade med en massa tillsatser, men skitgoda som tilltugg ändå.

Medan oljan var het gjorde Rodjana vårrullar, köttiga sådana, mättande och smakrika med en fantastisk sydländsk spetskål vi hittade på Willys (just det närodlat så nära det gick för att hitta nödvändig spetskål).

Att vi fick i oss en värmande congee med fläsk efter handelsresan var nödvändigt. Congee med torkad vitlök, chili, fisksås och lite soja, lysande middagsmat såväl som frukostmat - varför har vi förresten sådana (moraliska?) gränser att fläsk och soja är omöjligt som morgonmat i det här landet?

Kongee, ett mellanting mellan riskgröt och risotto

Till vårrullarna serverads igår en thailändsk gryta på hemlagad panëng och grön curry, matig, het och med massor av smak. Gästerna åt så de hamnade i "thaicoma".

Idag kom lilla barnbarnet Freija, med föräldrar, på ett första besök i nya huset. Utöver att hon omedelbart tog för sig och kände sig hemma fick hon smak på äggnudlar vilket är en trevlig spis, kokade i fiskuljong, fisksås, kikkoman och med stora räkor och hemodlad purjo.

Pankoräkor, frasigt spröda med riktig smak

Som dessert tog vi fram en ostkaka (köpe) och serverade den med varm råsaft från en av våra vinbärsbuskar och med stora moln av vispad grädde.

Men hörrni, Nu har vi druckit ur vårt sista av zeunerts årslagrade julmust, nu är det nog, finito, det är trettondagen och julstjärnan ska tas ner. Nu blir det "nam soda" igen tills nästa jul.

Bara pumpor

Nåja, inte pumpor och inte så bara! Det är vår tallrikssquash och den fick gå med tillsammans med fiskfiléer och bitar av röd störböna från landet - hokus pokus - allt stuvades i en grön curry med hetta och så åt vi ris till med fisksås.
Det känns bra med thaimat efter supersvensk lunch i gott sällskap och på Edsbacka Bistro idag.
Min blygsamhet förbjuder mig att visa denna "topmodel"-bild i fullformat!

En thaimiddag i söndags

Gaeng Tajpla är en enkel röra av stor originalitet och med en sjuhelsikes massa smak som bara studsar omkring i munhålan. Styrka har den också, men inte bara från chili. Röran äts med khanomdjin (Rismjölsnudlar) som kokas i vatten och sedan kyls av och rullas i små knyten, serveras avkylda.
Gaeng Tajpla lagar Rodjana på torkade stora räkor, saltad torkad fisk, torkad och färsk chili, massor av svartpepparkorn, färsk gurkmeja, citrongräs och galangal.
Stommen i vår sändagsmiddag var fläskkarré som hårdstektes med vitlök och soja.
Kycklingen lagade Rodjana med grön curry i en geng keiuw wan gai.
Bilden överst är en kyckling stuvad i röd curry tillsammans med rysk slätbladig grönkål som är egenodlad.

Sältans kök och samling kring en nam prig kapi

Grillade kycklingknyten i bananblad

Vi samlades några stycken hos Staffan, fotograf från Lund och gammal thailandsräv, skåningar allihop, men trots att mestparten i sällskapet är uppfödda på sockerspröda spettekakor och sirapsdrypande skinkstekar så backade de inte för att smaka på nam prig och till och med tycka den påtagliga kapismaken var njutningsfylld. Och jag lovar att i morgon kommer de att längta tillbaka till smaken, doften, sältan, styrkan och alla övertoner av smaker som umamibomben ger. Och de doppade och rullade i kapiröran med morningsgloriblad. slafsade i sig med stringbeans och skurna gurkskivor och en massa andra friska örter som jag inte vet namnet på. Vågar jag säga att det var jag som beställde och föreslog att alla tolv i gänget skulle försöka att smaka förutsättningslöst?
Sedan kom de som på ett pärlband alla rätterna. Saté på kyckling, bananbladsgrillad kyckling med sojasås, friterade räkor och friterade tod man gong, små vitlöksbakade musslor, massamancurry (med ”man farrang” = potatis), geng keiuw wan gai (kyckling i grön curry) etc. En helkväll på en krog som doppar golvet i havet. Och medan vi satt där brakade ett tropiskt, en halv timme lån g, regnväder loss med tordön så att det skallrade.
Skrivtimme nu före nattens sömn och sedan ner i den stekande härliga solen igen – har en Jan Mårtensson på G i solstolen. 34+ idag, 28+ nu klockan 11 på kvällen och minst lika varmt i morgon.

Geang Kieow wan gra dok moo. Vilken härlig fredag

Cocosmjölkskokta broskben med rikligt med kött, stuvade i grön curry med kaffirlimeskal och massor med het chili (20 st).

Fredagar brukar vi sätta oss ner och försöka landa i en gemensam riktigt lagad måltid vid fint dukat bord. Igår kväll blev det thai.
Geang Kieow wan gra dok moo som är er broskben stuvade med grön curry och serverade tillsammans med små auberginer. På ett annat fat fanns färsk "sockerkorv" som jag också skrivit om tidigare här och som vi köpte häromdagen i en butik vi upptäckte i somras.
Vitlöksfriterade broskben med ett underbart motstånd och hög syra från marineringen - som isterband i smaken ungefär.

En annan djup tallrik rymde Gra dok moo tod gratiem, stekta broskben som vi alltid handlar här. Rodjana tar en hel vitlök, krossar den och låter den först puttra i lite olja och sedan doppar den i rikligt med het olja. Då är det inte något bekymmer med att skala den, allt fnas innehåller massor av smak nämligen och det sätter sig i de marinerade och syrade broskbenen.
Till allt detta goda serverades ris chili och fisksås.

Just nu i nattens första timmar har jag precis styckat och rimmat två sköna ankor som ska kokas i sitt eget fett i morgon till en ytterligt god confit att ätas med pommes frites och lite ankfett som sås endera dagen med goda vänner - kanske redan lördag kväll.
Godnatt sa jag nyss till de upphackade skroven som står på ytterligt svag värme och släpper fett och mognar. Det eventuella kött som finns kvar på rygg, vingar och revben efter styckning går till en rilette att ha på grovbröd i veckan, saltat, pepprat och med rikligt at ankflott - som en anksylta helt enkelt. Biulder och mer om detta i morgon.