Åter till som det såg ut för 150 år sedan

Ena delen av skiljeväggen

Det finns en mycket gammal bild på torpet, säkert 100 år sedan kortet togs. Det står några människor utanför och det finns ingen skog runt ikring. Timringen står på några stenar och det ser ut som att det är en jordkällare under huset.

Idag ser det annorlunda ut, på 30-40-talet lyftes huset och en murgrund sattes och så byggdes huset på med en våning. Man skulle kunna säga att huset har många tidsåldrar. Ett 1800-tal, ett 1900-tal och så nu in i det 21a århundradet där vi sätter vår prägel på huset, vårt avtryck.

Den fina skjutdörren fritagen

Men samtidigt slumpar det så att det vi påbörjat idag är som att på nytt framkalla husets 1800-talskaraktär med ett stort kök och en liten kammare/slaktbod/grovkök i samma ände av huset som entrén.

Idén fick vi uppe på Färila Hembygdsgård där det står ett torp snarlikt det som fotograferades för hundra år sedan och som nu är det torp vi bor i av och till. Ett stort kök eller stuga och så den mindre kammaren bakom entrén.

När hela väggen är borta kommer vedspisen mer till sin rätt

Någon gång 1946 byggde dåvarande bosättarna en vägg genom köket för att få ytterligare ett rum. Det har vi använt som vintersängkammare, men nu är det slut med det. Idag började vi så smått riva väggen, försiktigt så att inga lister förgås och så lyckades vi plocka ut en spegeldörr ur väggen som förmodligen använts som innerdörr någonstans tidigare, men som senaste 70 åren gjort tjänst som en besvärlig skjutdörr mellan köket och alkoven.

...och alla de d'är listerna lyckades vi få bort utan att en enda sprack. Sparas.

Tre lager tapeter som vi tagit tillvara exempel av och längst in tidningar, Göteborgs Handels och Sjöfarts tidningar från 1946. Under linoleummattan låg samma slags tidningar och därunder ett magnifikt skurgolv av samma typ som inne i kammaren som vi skurade med linoljesåpa i somras.

Nu kommer den gamla svarta vedspisen att synas från det stora rummets alla hörn.