Bak och Chokladfestival

Jo det var chokladfestival i helgen. Tyckte det skulle bli en utmärkt sysselsättning som avslutning på veckan. Det blev det också på sätt och vis.

Landade i finalen av årets konditor. Mycket folk, trängsel och spänning. När det sedan drog ihop sig så blev det skickliga Isabella Westergren från Bollnäs och Stockholm Hotell At Six som vann. 

Snuttifierat och ganska obegripligt fick hon komma till tals i TV4 och morgonsoffan alldeles för några timmar sedan – borde fått ett betydligt bredare upplägg med sina konster.

Tävlingen blev det centrala på bak och choklad. Bland utställarna mängder av industritillverkare och agenter för mängder av chokladvaror. De där hemkörda pralinerna fanns väl här och där, men hantverksdelen var väldigt bortryckt alltså till förmån för storfabrikanter klädda i hantverksdräkt.

Två saker. Jag letade och letade och hittade till slut en bänk med elever på Kristianstads yrkeshögskola för konditorer. Vackra, rasande goda små munsbitar till praliner med klassiska päron, karamell och kaffe och med lena ganacher.

Det hör ihop, ost och choklad – inte många som uppskattar kombon, jag gör det!

Ramlar mitt in i en ostprovning med ett par och hos båset till Bränna gårdsmejeri som fysiskt ligger i Valsjö tio, tolv mil norr om Östersund upp mot norskegränsen.

Smakade en rad getostar, där i stort sett alla var positiva överraskningar. Men den bästa låg längst ner var brun, lite skrumpen och ingick inte i provningen, en vit caprin, lagrad i långt över ett år.

Jag har varit på jakt efter den sedan jag jobbade med Christer Lingström på Edsbacka och hade kontakter med en getfarm i Norrtäljetrakten. Det är väl snart 20 år sedan och jag fick köpa till jul en ålderlig caprin som doftade get, jord, nötighet, ammoniak och hade en sådan umamiverkan att det blev implosion långt bak kring tonsillerna. Nu låg den där framför mig för 550 kronor kilot. Klart att jag köpte mig en rejäl bit och lyckan var fullständig.