Brunchkalas igår - jätteläckert

Alltså, nu är det väl en och annan som inte håller med, men jag känner ibland som att jag aldrig har tid, aldrig har tid till att skapa egna traditioner och vila i dem. Blir egentligen bara stressad och splittrad av jular och midsommar, sammankomster och fester. Men samtidigt har jag en sådan längtan efter dem, dessa traditioner, att mötas, umgås, träffas över god mat, intressanta samtal, nya möten.

Så har jag träffat en människa som har allt det där, (och allt övrigt att önska för den delen) jag själv varit för splittrad för att fokusera på. I söndags var jag av en alldeles speciell anledning bjuden på brunch hemma hos Kristina E. Förta gången jag fick träffa närmaste familjen, alla barn och barnbarn, bonusbarn och deras barn och deras respektive, mamma och hela konkarongen.

Vaknade av den trygga doften av starkt svart kaffe och väldigt mycket kärleksvärme. Det är en sådan trygghet i att ligga kvar i sängvärmen och underhållas av köksljud.

Så dukades det upp. Allt för att tillfredställa allas olika behov. Amerikanska pannkakor med olika slags sylt och lönnsirap, ägg med tångkaviar och majjo, äggröra, vegetarisk bacon och riktig bacon, sojakorv och små riktiga prinskorvar, fröknäcke och nybakade scones serverade med en helt magnifik hemlagad lemon curd, små semlor med hemgjord mandelmassa, några med choklad och andra utan, fruktcocktails med grekisk yogurt och fröer som müsli, apelsinjuice och svart nybryggt kaffe.

Och alla möten med dessa människor, så angenäma, underhållande, inbjudande och varma och ur den närmaste familjekretsen. Det är ju inte helt lätt att bli introducerad, men med en sådan buffé kan det ju inte misslyckas. Det är märkligt hur mycket lättare det är att umgås över gemensam måltid.

Oj jag glömde det som stack ut allra mes utöver den hemgjorda lemoncurden, nämligen glutenfria brownies. Det är ju lite missvisande egentligen att kalla dem för "glutenfria", det känns så alternativigt och när jag satte tänderna i den första så hallå! släng Er i väggen alla dessertkockar och finlirare inom bageri och kondis - det här var nog de bästa brownisarna jag smakat. Lite av macaronkänsla på ovansidan och med ett löst chokladigt inre.

Så här gjorde Kristina dem:

100 g rostade hasselnötter

250 g smör

2 dl kakaopulver

4 medelstora ägg

4 1/2 dl strösocker

några nypor salt

2 krm vaniljpulver

2 dl mandelmjöl

1/2 tsk bakpulver

Ugnen ska stå på 175 grader och en långpanna ska förberedas med ugnspapper. Hasselnötterna är lätta att rosta i en het järnpanna, akta bara så att de inte bränner. Hacka nötterna fint och smält samtidigt smör och rör ner kakaon. I en annan bunke ska ägg och socker vispas pösigt. Blanda sedan ihop alla ingredienser och bred ut över pappret i långpannan. Ställ i mitten av ugnen och grädda 25 till 30 minuter. Svalna av och skär i brownierutor.