Hemlig strand med sandig korv och vadinflammerande promenix

Alltså, man ska inte gnälla och utan svårigheter når man inte det där man så eftertraktar som till exempel en enskild strand få förunnat att upptäcka...eller kanske det är så att den ligger så ensligt till med vandring genom vassruggar, myrar, mossbelupna sanddyner, djupa skogsstigar?

Tommy Löfgren och Mona Jensen känner varje stig, varje millimeter av vägen dit och alla andra vägar och stigar i området också för den delen, Tommy är expert på naturtyper och lotsar mellan växter som är rödlistade och vars namn jag inte ens läst om.

Tommy Löfgren

Så fick jag så äntligen doppa mig i mitt barndomsvatten, Långörarna är en förlängning av Långsand dit vi åkte så ofta farsan hade lust under somrarna i Upplandsbodarna och Skutskär. Sanden här lite grövre, badstället som en lagun och någon klok människa har grävt ett djupt hål i sanden och fodrat med bräder och isolerat lock. Där kan man ställa dricka på kylning, hur fins tom helst.

Tommy är envisaste människan i världen och har hittat en snabb teknik för att vertikalgrilla även korv på strandens grillplats. Så fick det bli med vinden från rätt håll, det vill säga mot det som ska grilla annars försvinner ju värmen helt från korvarna och då kan man sitta där i en sol som är varmare än eldstaden. Nu blev det dock lite för hett och korvarna hamnade inledningsvis i sanden. Inga problems dock, skölj i havsvatten och sedan lätt rimmade upp på alvedspinnen igen (se bild ovan). Tunnbröd och tbh. Aldrig har väl grillkorv smakat så bra.

Senare på kvällen gick vi ut på forsjakt

August spänner sig på muren

Sju timmar senare landade vi i Tommys trädgård på Västanå där jag fick laga en thailändsk resträtt på rejält med överblivor från vertikalgrillad grisnacke. En Jam wuun zen moo. Hittade ingen riktig chili i lokala affärerna, heller ingen bladselleri. Löste med sallad, kluvna tomater, mexikansk priripiri som jag hårdrostade och mortlade, blandade med limejuice och fisksås.

Lovisa, August och Alma på bron mellan Älkarleö och Turisthotellet

Svirrande vatten

Sent på kvällen hemfärd i djungelvärmen med öppna fönster, nöjda, badade och belåtna, Tack för dagarna på Västanå.

Mona Jensen från ovan på bron