Lille August pojken, varför vaknar just den, Din känsla till liv i alla de ögonblick som jag gör sånt som är dåligt.
Idag hade han sett min gamla Ratos liggande lite sådär dekorativt i ett gammalt askfat av tung kristall. Jag har inte rökt pipa på tio år, varit en inbiten snusare som tyckt rök och röksmak egentligen är vämjemligt ändå, med min missbrukarkaraktär, gjort allt för att bli en rökare en gång i tiden.
"Snälla, kan du inte röka lite pipa så man får se hur man gör"!.
Letade så upp en gammal thaitobak jag haft liggande, torr som fnöske och förmodligen ganska osmaklig. Tänkte en tid att mala det till grovsnus och tillsätta det som behövs före fermentering, men det har aldrig blivit av.
Nu öppnade jag ett av de små paketen och stoppade pipan. Den snälle lille gossen August visste inte alls hur man gjorde. Skyllde på allmänbildning när jag visade.
"Var tänder man", frågade han ärligt och villrådigt.
Jag själv blev sänd att köpa cigaretter åt morsan när jag var i samma ålder som lille August. Att jag öppnade paketet på hemvägen och med finess så att det gick att försluta igen. Tog ur och tände en cigarett och rökte, fan sju år och lite till. Det är klart att morsan märkte, straffet minns jag inte ens, men det var nog djävligt hårt till mattpiskaren gränsande.
Så tände jag Ratosen och djäklar, hetta, och bränn i slemhinnor, fy fan rent ut sagt. Det var inte alls den där njutningen jag tänkt mig. Och då säger August som sitter bredvid och tindrar med ögonen och ber mig göra rökringar i aftonbrisen: "Jag ska göra allt det du gör den dag jag blir vuxen".
Hej då pipan, vi syns om tio års tid, eller kanske lite förr då den kläder mig ganska bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar