Daniel Serra är arkeolog som doktorerat på vikingatida mat. Nu har han gått på medeltiden också, maten från 800-talet fram till Stockholms blodbad och Gustav Vasas kröning.
Jag gillar det här med att gå på föreläsningar för att ständigt bli uppdaterad, lära mig nytt, ifrågasätta min egen fastlåsta uppfattning.
För någon vecka sedan gick jag till historiska museet för att träffa Serra och höra honom prata om just medeltidens kosthållning. I några stycken var det att slå in öppna dörrar, om sådant jag redan visste. Men så är det grejer jag varit fullständigt övertygat om att jag haft rätt i och faktiskt också fört ut i diskussioner jag haft som jag får lite moloken erkänna att jag haft fullständigt fel i. Sådant är roligt och exakt därför jag travar runt för att lyssna på annan sakkunskap.
Se där hur arkeologer med sakkunskap om mat gräver fram lite gräsfrö, några sädeskorn, en urna med bevarat fett. Bara ur minimala rester kan de inte bara artbestämma fett, benrester, gräs och spannmålsfrö. Serra kan se hälsotillståndet bland dessa människor sedan länge döda, se deras ekonomi, se deras sammanhållning och hur maten tillagades, till och med smakade. Det är helt galet intressant.
Så kom den upp, tavlan på fynd som tidsbestämmer var när och hur. Jag som alltid förbannat dessa munkar som kom in till svenska klostren före reformationen och hade med sig olika örter till klosterträdgårdarna. Hur de sådde denna förbannade kirskål som översvämmar oss och kväver allt och som odlare försöker kväva tillbaka.
Kirskålen kom över oss före folkvandringstid!! F'låt munkarna, F'låt papister.
Så bjöds en liten avsmakning. (man hör vad Daniel Serra förklarar och smakar på orden). Det är lite raffinerat på något sätt, en liten gröt, en skiva rökt salt korv, ett vinkokt fikon och så syran och sältan i maten, intressant. Inte så hemskt mycket olikt smaker vi strävar efter idag när jag lagar en middagsgröt med rostad pumpa och grönkål.
Det finns en bok från Daniel Serra om vikingatida mat, snart kommer en om medeltiden. Ser fram mot den för de gamla sätten, tillagningarna, råvarorna kan speglas i nutiden och vi kan med mod säga att det var nog ändå lite bättre förr. Nåja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar