Döstädning eller bara för att kolla vad man har?

En segelkoster jag gjorde i slöjden i femman efter kostern 

vi lånade ibland av morsans faster Maja Hallendorff 

som var restauratör och drev den fina 

järnvägsrestauranten i Norrköping under 40 och 50-tal

 Alltså, frisk som en nötkärna, men ändå dags att ta bort, att ta undan, att arkivera, att förminska. Några kallar det döstädning, men för mig handlar det om att gå från en femrummare till en fyra om nu ett byte går igenom.

En guldpenna jag fick av morsan och som tillhört min morfar.

Suddigt, men det är en saltbit från saltberget under Ivery Island,

stället där Tabasco tillverkas. Kosher vad gäller renhet.

Upptäcker hur mycket "skräp" jag släpat med mig genom åren bara för att jag ansett att de haft en betydelse, eller vad sägs om en suddig saltbit från Ivery Island när jag var hemma hos familjen Mcllhenny (Tabasco) eller en liten vas av lera från Sri Lanka så länge sedan att det då fortfarande hette Ceylon och man kunde muta sig fram med Bic-pennor.

Liten vas i lera med dekorationer som jag köpte jämte större krukor på 

Sri Lanka för jättelänge sen

Alla små föremål framkallar minnen av personer, av äventyr, av resor, av sorger - En liten anteckningsbok från snart 30 år sedan med små anteckningar om att bli nykter - och av glödjeämnen. Är det därför de sparas alla dessa artefakter ur mitt eget liv som levts i snart 70 bast.

Nu åker sånt som inte framkallar någonting bara finns, men inte längre.

"Pryttlar" 40 Norska kronor, en euro, några pins från middagar och äventyr 

och ett falsben till grafikpapper

Inbjudningskort från ett av mina jobb, Moderator för Leif

på en Studentafton i Lund