Så här lagar Du kladdris!!

Jag lovade återkomma med receptet på hur man enklast lagar kladdris eller det stärkelserika riset som heter Kaoniew på Thai.
Egentligen är det ett laotiskt bergs och skogsris som gror utan de vattensjuka åkrarna och som odlas efter att djungeln bränns och i 18 årsintervaller. (Läs i gastronomisk kalender, essä om riset av Swahn) Vi ägnade oss åt liknande växtföljd även här i "Sverige", idag kallas den för "enkel" växtföljd.
-Nåväl-
Tidigare har vi blötlagt riset innan vi gått hemifrån om morgonen och sedan ångkokat i handduk riktigt länge i ett durkslag över stor kastrull på sipisen. Vi har ångat ris så att ångan varit tät i köket. Nu slipper vi det. Rodjana fick ett tips från en kockkollega i Bangkok.

Gör så här:
Mät upp så mycket ris som du tänker äta.
Häll i mikrotålig plastbunke.
Häll på lite vatten.
Mikra i 15 minuter.
Kolla riset ibland och fyll på med vatten om det blir för torrt. Röpr runt, eller snarare vänd om.
Så, är det klart!

Att äta till:
Mät upp någon msk nypressad limejuice. Ta 2 msk fisksås och rör i en msk minst av rostad mortlad chili. Denna heta aromatiska salta röra ska riseklumparna doppas.

Så köttet:
Skär entrecôte i "remsor". Stek hårt i olja med mortlade hela vitlöksklyftor (använd även skalen) och strö över rikligt med helt korianderfrö och nymald vitpeppar. Servera till att äta med riset.

Eller varför inte, laga till ensomtam



Så har vi fått ett bageri i Sollentuna - en bit ifrån där vi bor, men på Rodjanas hemväg frå¨n jobbet.
Igår stannade vi till för en utmärkt kaffe och månadens bakelse, en chokladmousse med hallonfyllning och chokladmarängbotten - Yes, alldeles utmärkt.
Det är dock för brödet vi åkte dit. Gateaus surbröd både på vete och råg har rätt spröda yta, och luftigt segt, tuggvänligt inre med en syra som riktigt drar i tungroten. Nu är vi lyckliga även i förorten!!!

I kväll är jag moderator för en diskussion om mat och miljö i Tekniska museets restaurang (föranmälan krävs) och i regi av Låt Måltiden Blomma appropos att det idag är "Måltidens dag".
Traditionsenligt kommer soppa att serveras och lägligt nog för diskussionerna och min utgångspunkt som debattledare är det samtidigt internationellt världssvältens dag. Jag kan inte försvara att vi i väst uppehåller arealer åt odling för bränsle till bilar när världen svälter, jag har till och med svårt att se det kloka i ekologiskt odlande som är lågavkastande odling och som sällan förhöjer smak eller näring utan som det snarare bara finns en kosmetiskt moralisk anledning att producera. Detta får vara motpol till ekoodlare och matproducenter som sitter i panelen.