Sitter och blir lite nostalgisk

Kollar genom bloggen och på mina gamla odlingar och hamnar som i minnenas trädgård. Längtar inte alls tillbaka, men är glad över att jag fått vara med och se resultatet av mina ansträngningar. Nu är det istället balkongerna som blir föremål för mina omsorger med prydnadspumpa, gladiolus, svärdsliljor, djungelgurka och gråärtor och faktiskt med några stånd potatis som jag tror kan komma ifråga till sillbordet på midsommarafton.

Taxi 1251 i Transportarbetaren idag

Bra artikel om min bok Taxi 1251 Överhörda baksätesberättelser i tidningen Transportarbetaren. Dessutom tävling med boken i pris. Ligger på transportarbetarens sajt inom kort

I Villa Rotondas kullvälta och raserade kvarter

Den 15 maj 2009 var det fredag. Fredagarna då betydde gemensamhetsluncher. Mest Edsbacka Bistro, även värdshuset eller hotellet.
Inte sällan kombinerade vi luncherna med en kort utflykt.
Just den här fredagen för åtta år sedan gick vi till Häggvik och en tidigare oengagerad undergång! Den under järnvägen vid Stinsen (eller Häggviks handelsplats som den officiellt heter)
Stadsarkitekten Jan Enfors hade här, då alldeles nyss, fått bygga en parafras på grundsättningen av Villa Rotonda.
I morse var jag ute med hunden och undergången hade tagit över igen och blivit till en vanlig undergång, nu med uppbrutna stenar huller om buller, med sand som täckts av ogräs utom där järnvägens besprutning läckt genom, ett sargat villa rotonda, kullvälta och raserade kvarter.

 

 

En kock är möjligtvis en"stjärna i köket", men stjärnkock först efter en stjärna i Guide Michelin

Senaste stjärnkocken (?) Säkert en djävligt duktig matmakare som
idag intervjuas i något gotländskt media och läggs ut på sajten "Hela Gotland"

Många känner sig kallade, få äro utvalda. Jag tror att ingen kock själv skulle kalla sig stjärnkock, faktiskt inte ens med en egen stjärna i "gidden". I alla fall känner inte jag någon verklig stjärnkock som skulle göra det med hedern i behåll och jag känner många av dessa i Sverige ganska få utvalda.

Journalister, till och med i övrigt duktiga källkritiska reportrar och även mat och måltidsskribenter har ovanan att beströ allt från grillbiträden till stekvändare och verkligt duktiga köksmänniskor med stjärnor och med epitetet "Stjärnkock".

Ibland blir det nästan löjligt när lokala tidningar går ut och kallar sina lokala restauratörer för stjärnkockar för att de synts i TV, varit med i någon tävling (som årets kock) eller faktiskt jobbat på en stjärnkrog eller tillsammans med någon som jobbat på stjärnkrog. (eller rört vid en riktig stjärnkock en gång, andats samma luft eller så)

En stjärnkock är bara den kock som själv erhållit en stjärna eller fler i den aktade matbibeln Guide Michelin, inget annat Detta behöver inte förta duktigheten hos den som avses, den som den journalisten porträtterar. Ställ frågan: Varifrån har vederbörande fått sina stjärnor? "Ja ha, nä hä, inga stjärnor. Då skriver jag att du är djävligt duktig istället...eller nåt sånt."

GRATTIS ÄLSKADE UNGE

Vår älskade August fyller tio år idag. 

GRATTIS GRATTIS

Sent i natt kom han hem från Köpenhamnsturnén med Sollentuna Gosskör. 

Snabbfirning med fattiga riddare, banan och lönnsirap tidigt i morse och så till skolan.

Senare i veckan firar vi med en önskemiddag på hans favoritrestaurang 

The Flying Elk.
Äh, redan fixat, middag på Älgen ikväll! (uppdaterat kl 17:05)

Bugatti utanför Sollentuna Centrum. Som att se en Molteni på EPA.

Vid pass lunch gick jag hemifrån för att handla. Sollentunavägen söderut. 

På långt håll såg jag den. Lyste Bugattiblått i solen.

Det finns två blå färger, Yves Kleinblått och Bugattiblått i någons värld. Frågan är om den världen inte är gränsande till min.
Fångade upp Bugattin med ögonen, gick fram till den, tog på den. Frågade dess husse och matte om det gick bra, det gick det.

Känslan var och är densamma som att möta en Moltenispis. Bugatti och Molteni är från samma italienska lilla by, den som fostrade två teknikgenier, den ene på bilar, den andra på spisar.
Jag har skrivit om det här mötet tidigare, alltså mötet mellan Molteni och Bugatti. Den förstnämndes fabrik var jag och gjorde ett spisreportage vid och som publicerades i flera olika tidningar. Den andres utställning på Royal College of Art när jag gick där i slutet av 70-talet glömmer jag aldrig.

Aloo gobi, enkla råvaror, lite joxigt att laga, men gott som fan!

Det är klart man inte förknippar potatis och blomkål med Indien, eller Asien över huvud taget. Men då ska man veta det folk över lag inte vet att Kina är världens största potatisproducent och att det i indiska rätter inte sällan ingår både blomkål och potatis och att när övriga Indien upptäckte att det Punjabiska köket grejsade med kryddor, potatis och blomkål så spred sig den rätten över hela kontinenten.
På hindi heter potatis Aloo och hemma hos oss har den här kombon med blomkål (Gobi) blivit en stabil pairing till andra kryddiga asiatiska rätter, speciellt som att riset då kan uteslutas (det där håller självfallet ingen indier eller Sri Lankes med om, men så är det hemma hos oss)

Sen är det väl så som med allt inom mathållning, att en Aloo Gobi, en Aloo Koda, en Akoo Matar Ki Karhi eller en Aloo Posto kan tillagas lite efter smak. Gillar man inte koriander så kan den uteslutas, har man inte lust med de blötare tomaterna så tar man bort dem och blir hettan för överröstande så tar man färre chili i anrättningen.
Inte sällan hinner jag inte följa några uppskrifter eller anvisning utan nöjer mig med kokt potatis som skivas (i Punjabköket bryter man sönder potatisarna) och steks för att sedan stuvas med Garam Masala och lite extra chili.

Så här gjorde jag igår:

Sju medelstora potatisar
ett halvt stort blomkålshuvud med brutna buketter
1/2 medelstor gul lök fint hackad
1msk kumminfrön
5 vitlöksklyftor
1 tsk torkad ingefära
2 tsk korianderfrön (har inget i smak att göra med korianderbladen. Brukar annars använda dessa frön till marinad av kött som ska torkas)
3 thaichili
1 msk garam masala.
Salt
1/2 dl olja till stekning.

Så tar jag och kokar potatisarna så att de är nätt och jämt mjuka.
Koka blomkålsbuketterna så att de fortfarande har spänst.
Skiva den avsvalnade potatisen och stek gyllenbruna i olja. Fyll på med den avrunna blomkålen och den hackade löken. Stek så att allt från färg. Lägg upp på fat. Häll på lite mer olja och bryn de hårda kryddfröna till gränsen att de börjar poppa. Häll i alla torkade kryddor tillsammans med fint hackad chili och fint skuren vitlök.
Fyll på med mer olja om det blir för torrt. Vält i potatis/lök/blomkål och låt stuva några minter under omröring med stekspade. Salta och vält upp för servering.

Serverad Aloo Gobi med denna vegetariska thaicurry.