Jag fick mina två ostar på ostfestivalen, den ena förmodligen för sista gången!

 Jäklar så många människor, och jäklar så hårt golv. Fotbad hemma - nej förresten krioppsbad med skul. Alltså dessa mässor tar kål på mig, å andra sidan får jag lätt ihop uppsatta antalet steg per dag.

Igår, fredag, invigdes ostfestivalen på Münchenbryggeriet i Stockholm. Åk dit. Öppet idag och i morgon. 

Farmhouse. 10 års lagring från Kalmar mejeri 440:- kilot

Det är några år sedan jag öppnade min första Farmhouse från Kalmar mejeri och det blev en sådan där hahaupplevelse. Den hade då lagrats i sju år. En svensk ost som kunde mäta sig bland det bästa av ostar, inte "gudarnas ost" precis, men en ost som håller högt ställda förväntningar och med ett exakt mått där lagring är osten behjälplig. Nötighet, syra, sötma och så den där kittlande åldern som spritter på tungan. 

Den lades för lagring när August var åtta år, en liten parvel, nu smakar han på åttaårsålderns mognad när han är 18. Sedan har jag följt osten som till nu över 120 månaders lagring.Lustigt för den här osten var skit i början, totalt misslyckad säger man idag på Arla för Kalmar mejeri är ett Arlamejeri. En ost av en framsynt ostmästare, Ola Lindblad för Farmhouse blev bara bättre och bättre. Frågan är nu om den inte börjar vika ner sig? Jo lite, men inte mycket, Det finns åtta nio jul kvar. Inga nya har ystats. Den har tappat lite av "stinget," syran ger sig på bekostnad av en tilltagande mesostsötma, men fortfarande genialisk i smak. För tre år sedan kunde man ändå skiva den, men nu faller dn sönder i smulor, lite som att den självdör, har givit upp, men alltså, spring till ostfestivalen och greja hem ett halvkilo, det är den fortfarande värd, sedan får man väl ha tråkigt tills man hittar en ny favorithårdost.

Bredsjö blå

Ja ni känner igen den, nja förresten, kanske inte osten, men bönderna som gör den. 

Häromdagen satt de i TV4 morgonsoffa som nya huvudpersoner i en ny bondeserie som bara har med kärlek till jorden och hantverket att göra, Sara och Carl Johan Staffare Granqvist. Serien sänds i TV3 och på Viasat. 

Den där kärleken till jorden, till gården, till djuren mötte jag i Saras pappa, Lars Göran, när jag skrev tidningar och annat åt Christer Lingström på Edsbacka krog för länge sedan. 

Det var Christer som fick upp mina ögon för Bredsjö Blå, en  blåmögelost av fårmjölk, alltså en svensk Roquefort som skickar en till fantastiska höjder med det intensiva och kittlande djupet. Jäklar i min lilla låda - jag minns den första smaktuggan än idag och sedan dess har jag haft förmånen att smacka i mig åtskilliga Bredsjö Blå.

Igår på ostmässan stod de där troget med sina utmärkta Bredsjöprodukter.

Det är alltså Saras pappa som startade osttillverkningen 1987 av mjölk från ostfriesiska får. Sara träffade Carl Jans son och de blev ett par och tog över verksamheten 2022. Carl Jans morfar var Jan Mårtensson, diplomaten och deckarförfatttaren. Han gick bort för några veckor sedan näsan 93 år gammal. Lite märkligt att jag satt nere i Grex sur Loing i januari förra året, åt goda ostar med bröd från Benoït, byns bagare, och sträckläste Häxan av Jan Mårtensson, en deckare som utspelar sig på Hotel Chevillon och byn och där jag kunde referera till den märklige krögaren och varje plats, varje gata, varje bro och korsning och dessutom se karaktärerna som vandrade runt i hotellet om än att de i hans roman var fiktiva.