onsdag 21 december 2022

Gräver i min egen historia efter makalösa Kiefer på Artipelag


 I sällskap av vitale vännen Janne Enfors grottade vi ner oss i verbala tolkningar av Kiefers arbeten på Artipelag idag. En så stark input! Timvis gick vi och nagelfor tekniker, formella måleriska problem, ytor och material, rytm och djup, måleriskt språk och galna skulpturer, tygstycken och kläden - och vi var omtumlade och ibland rent av skakade över det vi kom fram till.


Jämförde med Joseph Beuys  och de många släktskapen med uttryck och erfarenhet. Vi enades om att vi fick samma brutala känsla av död och utsatthet genom Beuys filtar, lampor och talg/fett som Kiefers ödelagda pastosa, rent av mästerliga, landskap  och hans bly, samma inre doft och för den skull en bakomliggande vrede. Och ja, vi rent av älskade det vi såg.

Nu måste jag ner i min källare. Där i någon låda ligger en samling utställningskataloger. Vill veta när jag mötte Kiefer med stor beundran första gången. det var på den fantastiska Sollentuna Art Fair. Jag var där första året då mässan var rejält utskälld för att vara kommersiell och jag ställde ut med en engelsk gallerist som i övrigt visade unika grejer av Andy Warhol. Ett av åren ställde jag ut med Galleri Wallner och en tredje gång med Nane Stern från Paris. Vid de två senare mässorna var Kiefer utställare, i ett hårt belyst vitt rum och där stod en buckligt stridsplan i bly med tomma motorer och blyfönster, instängdhet, förgängelse men också underliggande det makabra i krig och förintelse. Jag vet att jag blev oerhört drabbad av mötet.

Närbild av ovanstående monumentala målning

Nu kanske 45 år senare fick jag alltså förmånen att se Kiefer igen, kanske med mognare ögon, med en mer lyft blick, men inte mindre drabbat av hans unika formspråk och hans väldighet, en utställning som gick rätt in i magen på samma sätt som när jag första gången mötte hans konst. Sedan behövs väl inte tilläggas annat än att Artipelag är en fantastisk anläggning med rum som kan härbärgera detta monumentala.

Så åt vi en alldeles utmärkt lunch, kålpudding med en vidunderligt god gammeldags sås kryddad med mesost och lättsockrade rårörda lingon!


Inga kommentarer: