Igår morse började det, det tropiska dygnet. Kändes som att
jag var ute i Bangkok en tidig morgon, den där fukten, värmen, ångan från
marken. Jag mår så bra av just den känslan, just det där är mitt klimat.
Det finns ett ställe, ett litet ställe, en ände på flera trädgårdar,
en liten allmänning som vätter mot gamla Industrivägen och runt Engelbrekts väg
i Sollentuna.
Länge, så länge att träden hunnit bli knotiga och gamla, har
folk som bor i grannskapet tagit sig före att plantera unika ädelträd på
platsen, en rad märkliga tallar och granar, halvträd (vad det nu är?) och en samling
lövträd. De står tätt och bildar nästan som en sal. Assar älskar mystiken och
skuggan, lövtunnlarna och dofterna på den här platsen som vi ofta går förbi på
morgon och lunchpromenaderna.
Mitt i trädsalen står en ornäsbjörk, en betula pendula med
gracila flikiga blad, skir. Den är så
olik alla andra björkar att den sånär har en helt egen själ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar