Musseltajm!

Jag har undrat förr, kan man verkligen äta musslor så ofta som vi gör här hemma. 

Naturligt svar: Självklart!

Det är så mycket ursprung i den här råvaran. Arkeologer gräver sig genom historiska lager av musselskal vid bosättningar från forntiden. Linné pratar om hur människor lägger musselskal som gödning på odlingar och om hur lax, kräftor och musslor varit stapelföda.

Dessutom är musslor en maxad näringsbomb med bara 78 kcal per hundra gram musselkött.

Lite lustigt också, fick jag mig till livs på den tiden jag reste mycket i Norge för att göra reportage för bland annat Meny i P1, att just musslor är ”kvinnogöra.” Det är alltså mest kvinnor som svarar för musselodlingarna, inte bara blåmusselodlingar utan också ostron odlingar och odlingar för pilgrimsmusslor.

Märkligt att vi numera äter så lite musslor i Sverige jämfört med till exempel Belgien som lär toppa med flera kilo per person och år. Här hemma maxar vi och är redan uppe på Belgisk nivå i år.

Kanske det är så att människor överlag anser det är för komplicerat eller till och med för riskfyllt att köpa hem musslor för att tillreda. Att man helt enkelt kan drabbas av livsfarliga magåkommor om musslorna inte är friska. (Men det kan man ju av all mat som är skämd)

Ja, men det är med musslor som vid all matlagning, ögat och näsan måste vara med.

Häll ur alla musslor ur nätet. Ta dem en och en, borsta av dem under rinnande kallt vatten eller ännu bättre skrapa dem med en kniv. Ryck bort skägget, se till att musslan är ordentligt stängd, gapar den så ska den stänga sig helt om man knackar på den. Plocka bort alla musslor som är öppna eller skadade.

Sedan gör jag så här, om jag ska laga till en liten gryta:

1. Rejält med smör i en stor kastrull. Ös i tre hackade stora vitlöksklyftor och tio centimeter hacka purjo. Ja jag vet det finns olika tjocka ”purjosar”, men ta en bit så det förslår. Så frågar man sig varför jag inte öser på bättre med vitlök? Jo därför att jag ätit mördande vitlöksdoftande musselgrytor som inte smakar annat än gräddig vitlök och där musslornas finstämda smak försvinner!

2. Fräs löken i smöret en liten stund utan att det tar färg. Häll i alla musslorna. Har man valt en tillräckligt stor kastrull så blir det musslor till hälften. Rör runt med en trägaffel ända från botten några varv. (ja ni förstår, kan vara annan slags rörare också!) Lägg på ett lock.

3. Skaka kastrullen ofta och tjuvkika. Vips har alla musslor har öppnat sig. De som inte gjort det ska kastas, enkelt.

4. Ta kastrullen från spisen och börja plocka musslorna. Lägg skalen i komposten och musselköttet i en skål. Spara 20 musslor md skal som dekoration. 

5. Sila spadet i en chinoise eller något annat mycket finmaskigt. 

6. Smält lite smör i en kastrull och rör ner lite vetemjöl, alls inte mycket. Späd med buljongen (förstärk eventuellt med en fiskbuljongtärning). Häll över lite grädde och rör runt till ganska lättflytande, men ändå redd konsistens. Smaka av med lite fisksås och 20 varv på svartpepparkvarnen.

7. Under tiden har jag kokat spiralpasta al dente. Ös ner denna i såsen tillsammans med musselköttet. Låt bara bli varmt. Vänd också ner musslorna med skal. Hacka lite persilja över, servera.

8. Så jävla gott!

PS! Här hittar du allt jag skrivit om musslor på bloggen, ibland bara som en liten ingrediens, inte sällan som hela recept (inleds med musslor och pommes) DS!