Vilken fantastisk skaparglädje och vilket motstånd i nästan allt, textilen, oljan, teckningarna, krukorna, skulpturerna, leran. Man riktigt känner gnisslet i smärtan att kreera och så ser det så förbannat lätt ut, det där djävla konstnärsskenet som bedrar.
August tog sig en liten stund i Pye Engströms skulptur "Grottan" utanför Konstmuseet |
Det lilla rummet, den lilla utställningen med den stora mångfalden är så rytmisk och så exakt tajmad och överblickbar. Gillar den och visst har jag fått förmånen att stifta bekantskap med människan tidigare, men inte så här, serverat nästan pedagogiskt.
Jag pratar om den lilla utställningen på Gotlands Konstmuseum som jag tycker fler borde gå och titta på, gör det! Det där konstnärsskapet är värt ett ögonblick från var och en.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar