Längtan efter söndagsbrunch i förkylningsångor

Skulle jobba igår natt, det gick bara inte. Kan inte försvara att sitta snörvlande i tät miljö med kunder. Fick en het natts sömn istället. Så skulle jag sjunga i mässan i Slottskyrkan idag i Nicolai Kammarkör, inte en ton gick att pressa fram nu på morgonkvisten så Kristina fick åka ensam och jag hade verkligen sett fram mot att sjunga idag. Det skulle bli mitt andra framträdande i kören, förra söndagen sjöng vi i Storkyrkans mässa och samtidigt firade kören 40 års engagemang under Christian Ljunggren och i Storkyrkan.

Kristinas Lemon Curd, best ever!...

...här på Lovisas goda glutenfria plättar.

Det är inte världens grej att vara förkyld, har inte drabbats på många år annat än som små nysningar och täppt, nu kom febern rullande i går kväll och skallen känns fodrad med isolermaterial. Tyvärr så reduceras smakförmågan till nästan noll och ingenting, men minnet och längtan är det naturligtvis inget fel på.

Kikärtsröra med rökt paprika...

...med bacon och...

...blåsbakade potatisklyftor

Återkopplar till vår lilla Frunch hemma på Lugnet nyligen med Lovisas glutenfria plättar, Kristinas sanslöst goda lemon curd, mina halvdana industriisterband, underbar kikärtsröra, ugnsbakade potatisar, Lovisas "benløse fugler" och mina petit choux semlor.

Under mina ganska många år i Norge slogs jag av de logiska namnen på
vissa rätter och också det komiska  som blodpudding (Bloklump) och
kroppkakor (Raspeball). Våra järpar går under namnet "Benløse fugler".
Lovisa är vår expert hemma och fyller dem med en massa gott,
ibland bulgarisk ost, annars olika kryddor, lökröror.
Passar perfekt ganska så lättstekta av fet köttfärs på ett frunchbord.

Alltså, hur bra får man ha det en söndag. Hoppas nu bara smaksansen återvänder asap så vi kan njuta av något liknande tillsammans nästa söndag.

Är inte alls förtjust i att köpa vilka isterband som helst bara för att.
Väntar fortfarande på att få möta Kristoffer Franzéns
linderödsgrisisterband, är övertygad att dessa är en smakresa i sig.