Genom åren har vi givetvis haft kontakt, men vi har inte setts på 30 år. I veckan yppade sig tillfället och vi stod på Västerlånggatan i Gamla Stan i en lång, makalös återförenande kram. Plötsligt hade ingen tid passerat alls, märkligt att 30 år kan vara så kort.
Tyvärr blev mötet alltför hastigt, men nu har vi alla fall träffats och...ja, Bergen finns det ju alltid också gastronomiska anledningar att flyga över till. För det märkliga är att jag till en del sadlat om och skrivit kokböcker. Jag gift mig och har tre barn med Rodjana från Thailand som är kock (förvisso hunnit skilja mig också).
 |
| Jan-Erik med Feng Xian Lin och hennes kinesiska förläggare under en lunch tillsammans med mig på The Flying Elk i Gamla stan |
Jan-Erik är sedan många år är gift med Feng Xian Lin, kulturhistoriker, kalligraf, kock och konstnär från Hunan i Kina och självfallet var hon med vid vårt återförenande. Tillsammans lever de tu med respektive söner med ett ben i vardera kulturerna. Tillsammans har de förenats i en bok om mat och kultur i Hunan, på norska. Jag förärades boken och tänka sig, äntligen den originala maten, den rätta smaken, de självklara råvarorna och kryddningen som får allt att lyfta. En enkel bok med bakgrunder och genomsiktlighet till historien, återknytande till den tid då vi själva här i Norden ristade runor i sten, mens man i Kina skrev recept och de vackraste poem med pensel i vacker stil på siden eller bamburibbor, och allt finns bevarat.
Nu väntar jag bara på ett normalt kosthåll (tio veckor kvar) så att jag kan böja pröva recepten ur boken. Funderar på att ta en tur till Bergen i sammanhanget, eller kanske till Kina, Why not?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar