Julkvällens ögonblick är stilla...

...och då kan jag passa på att skriva om gårdagens grönkålssoppa.
Den smakar vintrigt och samtidigt är den laddad med hela sommarens alla solstrålar och den gödning jag lyckats förse jorden med.

Gick upp vid lunchtid till trädgården och där stod den helt skördemogen, både den ordinära grönkålen och den mer märkvärdiga palmkålen.

Väl hemma rensade jag all kål, drog bladnerven och sköljde. Så fick svartkålen ligga för sig och grönkålen för sig i isvatten ett tag för att tina upp sig från landet jordiga tillvaro.

Eftersom jag lagade till tre feta ankor dagen innan så hade jag både ankbuljong och smakrikt ankfett till grönkålen. (en klar fördell!)

Min svartkål.

Svartkålen först. 

Lägg på handduk och torka. Hetta upp en järnpanna och fräs ner en rejäl klick smör. Lägg i svartkålen så alla blad får järnkontakt. Fräs hastigt småbrynt på båda sidorna och stänk över saften från en halv citron innan bladen stjälps upp på papper att rinna av och torka. "Palmbladen" (svartkålsbladen, brassica oleracea) torkar snabbt och blir spröda och knökfyllda av klorofyllsötma och syra från citronen och kommer att vara ett lämpligt komplement till den feta och rika grönkålssoppan.

Grönkålen sedan.
Hacka en gul lök mycket fint. Låt grönkålen rinna av. Släng en klick smör i blåheta järnpannan, smöret ska studsa. Släng direkt ner kålen och rör med trägaffel. Kålen och löken ska bli ordentligt brynt, det lockar fram ännu flera bottnar i kålsmaken. Sätt ner värmen. Förbered med en sjua Pernod och en tändare. Häll på och flambera (stäng för katten av fläkten). Låt sedan småputtra och mata på med stelnad ankbuljong om det blir för torrt. Fortsätt så tills kålen är mjuk, men inte överkokt.

Häll kålen i en kastrull, den doftar lakrits och pernodsötma varvat med färsk mylla, kålgas och det där påtagliga som man inte vet om man ska gilla eller ogilla. Enda sättet att få ordning på paletten av spretiga smaker är grädde och lite ankfett, alltså fett, mera fett och ännu mer fett. Ett annat alternativ, som dock inte är så juligt, är färsk tryffel och tryffelolja i mängd (kål och tryffel, jo tack).

Mata alltså på med grädde och en matsked ankfett (okryddat). Låt sjuda samman något och kör sedan slätt med handmixer. (Kör först så att Du tror det är klart och kör sedan dubbelt så länge). Sjud under omröring, späd med mer grädde om nödvändigt och till soppkaraktär.

Före serveringen i små koppar eller glas, skumma upp rejält med mixern och arrangera med svartkål till. Hos oss bjöd vi också bitar av "Kihi" frasig smördegsinbakad fetaost till.

Det är blev en förrätt innan confiterade anklår bjöds med hemskuren och friterad pommes och lite hett ankfett som sås.

Suck och stön, mandariner till dessert sedan knäck i soffan till kaffet och tomtefilmen.