Ute på lokal tenderar räkmackorna att krympa vad gäller räkor och i stället matas med hårdkokta industriskalade ägg och andra utfyllnadsmaterial som mängder av sallad, tomat, oliver, tjocka citronskivor och drivor av färsk timjan. Har till och med sett räkmackor med tjocka skivor av paprika. Det är i nte bara ohederligt att sälja det som räksmörgås och till ett pris som ofta motsvarar eller ligger över en ordinär kontorslunch.
Det här är en räkmacka värd namnet: En tunn (mycket tunn) skiva rågbröd, gärna med någon sötma, eller om man till kvällsmat vill ha sig en räkmaka att glida in i drömmens värld på så är den fördelaktig att läggas på en skiva pumpernickel!
Så ska det vara medelstora handskalade räkor som en drös. Inga frysta eller inlagda industrirensade "pizzaräkor" som har tappat all smak i processen.
En riktig räkmacka ska toppas med majonäs spetsad med senap för att få lite sting och gärna också en matsked kalixrom eller annan kaviar. Den sak också framstå som generös, det vill säga att det ska vara mer räkor än bröd.
(här framstår det ju som galet att lägga hårdkokta kalla ägg på räksmörgåsen då det blir en slags märklig tvesovling med majjon)
 |
| Detta är inte lapskojs - däremot en grädduvad pytt på lök, potatis, tärnad julskinka, chorizo och strimlad palmkål |
Kommer ni ihåg vitsen skinklotterna på torget före jul. Där lottförsäljaren ropar ut "Kom och köp en lott och vinn en skinka, köp två och vinn ett hel arschle". Frågan kan ställas på gammalt hushållstipsvis från 40-talet:"Vad göra med skinksteken som blifvit öfver?". Eller mer modernt - "Vad gör jag med slatten av julskinkan".
Riv den i remsor, splitta den, krossa den. Koka upp potatis och gör ett gott, ganska styvt mos på skinkbuljong isf smör och grädde. Vänd ner skinkrivet. Salt och vitpeppar (!)
Blanda, servera med inlagda rödbetor.
Vad det kallas?
Lapskojs!
En hart sagt utrotningshotad rätt som i mitt 60-tal lagades av pulverpotatismos och med en delad burk salta biten. Naturligtvis har rätten djupare rötter än så.
Namnet har inget med samer att göra, utan är en försvenskning av engelskans "lobscouse". Exakt vad det betyder är det ingen som vet men för att söka sig till det svenska ursprunget finns ett recept på lapskojs i den lilla boken "Matlagning i dyrtid" från 1917 av Olga Ahl och under rubriken "Överlevor". Jag har med exakt det receptet i min bok (som fortfarande och för lång tid framöver är aktuell) "Järnspisar Hackekorv och Tabberas".
Så här lyder det gamla receptet:
1 1/2 l nykokt varm potatis
4 dl tärnade »överlevor«
(det vill säga stekt eller kokt kött,
oxe, gris eller lamm, eller en burk
av en av landets äldsta konservmärken,
"Salta biten", för den
som inte ids ta vara på överlevor)
1 dl mjölk
1 dl mörk oxbuljong
2 msk smör
2 finhackade rödlökar
1 msk rivebröd
1 finhackad sardell (kan uteslutas)
Krossa potatisen och rör den smidig med 1 msk smör och kokande mjölk. Bryn löken och stek köttet hastigt. Låt rivebrödet svälla i buljongen. Rör i buljongblandningen i potatisen tillsammans med finfördelat kött. Lägg eventuellt ner en hackad sardell för den goda smakens skull och smaka därefter av med salt och peppar. Värm hela anrättningen försiktigt under omröring. Späd med mer mjölk om
så skulle behövas.
Så är det med det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar