En vandring över lik och bland döskallar i kryptor

Jag kan ibland anklagas för att utsätta mina barn för smått morbida saker, som att låta dem sällskapa mig genom arbetet med boken "Döden i Skogen" (finns att hitta enstaka på antikvariat), bland självmördare, mördare och avrättningar.
Kanske det var anledningen till att de fann Riddarholmskyrkan rent av intressant, både ur de dödas perspektiv och historiskt.

Egentligen var det en egennytta. Jag ville gärna se hålet efter den misslyckade grävningen efter Magnus Ladulås. Det visade ju sig att benranglet som tolkades som Ladulås var 200 år för ungt. Genast framlades en ny teori att grundaren av templet självfallet torde ligga direkt under högaltaret närmast Gud. Och där under i kryptan finns mycket riktigt en tegelvägg som tycks dölja en krypta.

Nu fick vi en 40 minuter lång hyfsad guidad visning, dock tämmeligen ytlig och helt befriad från doft, förruttnelse, ond bråd död...herregud, gravkoren är fyllda med småkistor, barnlik, dödfödda och unga människor (man dog ofta ung förr om ung kan betecknas som min egen ålder) döda med spår av värk, sot och förslitning. Och ingenting om klass mot klass som blir så tydlig med alla dessa sköldar och ceremonier som ska göra vissa blåblodiga bättre än andra, viktigare. Det gäller inte minst nuvarande kungahuset som har sitt eget gravkor jämte delar av vasaättens. Senaste serafimerordensskölden att hänga här som bevis för att ägaren gått hädan var prinsessan Lilians. Medeltidens besuttnas traditioner förs vidare in i det 21a århundradet. Förvisso har kungligheterna ett något modernare tänk för efter döden och begravs numer, sedan Gustaf VI Adolf, i jord på Haga.

(Det där gör mitt förflutna unga mig nödvändig att säga om än att jag nog är monarkist någonstans i alla fall, tänker mig bara en monarki i en modernare form. Det måste väl för sjutton gå att nå aktning modernt än med aktningsrötter ur det onda härskande förflutna)

Ridarholmskyrkan från "baksidan".

Favvokungen, Gustaf III ligger här. När han begravdes målades hela kyrkan om till en teaterkuliss (det skedde för övrigt ofta vid olika begravningar) som att gå in i en skog av rättuppstående enar, Och här ligger andra favoriter, oäkta söner till Gustaf II Adolf med en överstrykning i rött över Vasakärven i vapnet. Har ju alltid hävdat (varför vet jag egentligen inte mer än att det verkar förnuftigt) att Gustaf II Adolf var starkt emot umgänget mellan Kristina och Magnus Gabriel De la Gardie, son till Ebba Brahe under hennes äktenskap med Jacob De la Gardie. Ebba var nämligen en gammal avlagd till Gustaf II och det slumpade sig nog inte bättre än att både Ebba och Gustaf visste att Magnus var en "frilleavkomma" bak ryggen på Jacob som ägnade kraft åt att bygga Jacobsdal, nuvarande Ulriksdals slott. Magnus skickades visst till Italien för att Kristinas och hans vägar inte skulle korsas. Eftersom Kristinas kärlek då inte kunde besvaras struntade hon därefter i allt vad jordisk kärlek anbelangar och ägnade sig åt fördjupningen med Gud i stället.  Ja, ja, vildsint teori jag började bygga när jag gick genom huset Makalös köksutrustning efter bouppteckningar en gång för att se vad som serverades där vid Kungsträdgården på 1600-talet. Lagar fortfarande husets "kräftpastey med timjansmörsås" till jul. (Se receptet lite längre ner)

Caffeine Sollentuna Centrum norr

Augusts gruppbild på paret Norling, Tabberaset självt och Alma och Lovisa

Vilsna och en aning omtumlade for vi vidare till någonstans att äta och träffade Janne och Gittan på vägen så det fick bli Caffeine i Sollentuna och en räksallad. Vi blev sittandes i två timmar vilket är ett litet bevis för att man trivs på platsen.

Cecarsallad på Caffeine

Vackra lilla Alice

Vackra lilla Freija

Faster Lovisa och brorsdotter Alice

Alma, Lovisas och Augusts storebrorsa Gaston och hans Emilia och mina små barnbarn Freija och Alice var i centrum så vi åkte med dem hem bara för att umgås ett tag. Hur kul som helst i Edsberg.

Det våldsamt goda och smältande fläsket som dillkött med tuff ättikssyra och hemodlad dill

Hade fläsk hemma, ganska mycket grisnacke som sjöng på sista versen, två kilo. Skar i småkuber och förstekte ("brynade") och lade i tryckkokaren med dillstjälkar och lammbuljong, lite fisksås, lite soja, lite ostronsås och vitpeppar. Så efter 20 minuter exakt, färdigt, smältande gott. Reducerade buljongen till hälften, körde i grädde och lät tjockna, smaksatte med ättika och drivor med hemodlad dill. Blandade i köttet och det blev en himmelskt god gryta (?)...dillkött på smältande fläsk, faktiskt minst lika gott som på lamm eller kalv. (brukar ibland rimma kyckling och göra dillkött på samma sätt).

Efter maten blev det en nyttig promenad upp till Antuna i skymningen för att se hur långt förvandlingsarbetet med Edsån kommit och sedan film på TV.

Alma i solnedgång

Lovisa i solnedgång

August i solnedgång

Lovisa på språng hemåt

Oj, långt blogginlägg om en helt vanlig semesterdag med barnen. Sent på kvällen lyckades vi med tålamodsbragden att göra tio liter mandelmjöl efter principen 24 timmars blötlagda mandlar som mixas med 1/5 vatten och silas. Hällde i plastpåsar och frös in jämte ett kilo hallonsylt som vi kokade tidigt om morgonen.

Mandelmjölk, grumset frystes också in för att användas i bakning senare.

Visst ja, här receptet på De la Gardies Kräftpastey:

Det här behöver Du:
100 g ren gäddfilé
2 ägg
salt och peppar
2 krm timjan
1 1/2 dl grädde
10–15 kräftstjärtar
1 hårt päron, skuret i stavar
(5*5 mm)
1/2 dl röda vinbär
Till såsen:
100 g smör
12 tsk timjan eller en färsk kvist

Så här gör Du:
Kör iskyld gäddfilé till färs i mixern
eller med stavmixer. Blanda i äggulorna
och kryddorna, fortsätt hålla färsen
iskall och späd med grädde tills den
blir smetig.
Vispa äggvitorna till hårt skum med
litet salt. Vänd ner i gäddfärsen.
Slå färsen i en smord och bröad liten
pastejform. Lägg först i kräftstjärtarna,
sedan päronstavarna och lägg därefter
försiktigt ner vinbären.
Grädda mitt i ugnen i 200 grader
i ca 20 minuter, eller tills pastejen
har »stannat«. (Om Du är osäker
på ugnstemperaturen kan Du ställa
formen i vattenbad.)
Smält smöret till såsen. Repa av färsk
timjan eller häll i torkad. Låt puttra
upp tills det skummar. Ta av från plattan
och låt stå tills allt grums har sjunkit
och häll av det klara smöret till servering.
Det gör inget om timjan följer
med, det är bara vackert i det klara
smöret.
Låt pastejen svalna. Skär upp den
och ät något avsvalnad med skirat,
timjankryddat smör.