Eftersom vi hushållar med kakor och andra kolhydratrika ingredienser gjorde vi gräddbakelse värda namnet.
I botten rårörda, övermogna, svartröda, hallon med en intensiv sötma (ja, jag vet fruktos är lika farligt det). Över skedade vi vispad fet grädda (jo, det heter "grädda" i gamla 1700-talsrecept).
Så toppade vi med dessa magiskt smakande smultron, ni vet en naturlig smak som överträffar den syntetiska som i sig är konstruerad så att överdriva smaken utan att egentligen ha släktskap med smultron och som bara är kemi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar