Historiska omläggningar på tallriken och vänner som förser mig med allt det goda

Bilden ovan hade varit ganska omöjlig bara i somras. Att en tallrik, en servering skulle få innehålla de där gröna som inte alls går i lag med det övriga, i det här fallet en kryddig köttfärs fräst med stekt potatis och lök. Kall sallad till varm mat har jag...och dessutom med äckligt rårivna morötter...tyckt vara det mest avskyvärda.

Innehållsförteckning på sjukhusmaten

Nu har jag fått bestämda regler och upptäckt att mycket av det som jag trott varit fördomar och ögonblickligen blev jag bra att hantera balansen mellan det tillagade och det råa, kanske bara något ljummat.

Hemma igen reflekterar jag bildligt över sjukhusmaten och det slog mig en dag att det serverades fisk, men hur mycket jag än sökte på innehållsförteckningar och med frågor till personalen fick jag aldrig reda på vilken slags fisk det var. Processad i storkök blev det också svårt att rent okulärt bestämma art...kanske just begreppet "fisk" var mer sanningen nära än artbestämmande kolja, sej (den hade jag omedelbart sett att det var jämte torsk) vitling (har ju en så karaktäristisk smak, men urkokt kan den gå under begreppet fisk jämte koljan).

Sjukhuskyckling med pasta

Slår mig när jag ser bilderna hur mycket kolhydrater som serverades på denna medicinmottagning där lejonparten låg inne för diabetes. Slår mig därmed på axeln och berömmer mig själv även om det fortfarande känns en gnutta vingligt.

Så till det där med vännerna. Efter leverinflammationen jag drabbades av i höstas till följd av ett penicillin blev huden fruktansvärt känslig, mycket efter den "leverklåda" som uppstod och varade under lång tid (känns av till en del fortfarande). Hittade tillbaka till ett presentpaket från min årsdag i somras som innehöll just hudmedel för män. Det här visade sig vara fullkomligt undergörande samtidigt som det väcker minnen som inte 'är lika behagliga (återkommer till dessa tror jag)

Så häromdagen, när man som mest behöver det där som smakar, så kommer Christina och Bengt direkt från Sörmland med fem liter mustade äpplen i en baginbox.
Fruktos är förödande för mig om det inte intas i små valda mängder som största njutning. Denna nektar av sörmländska äpplen är just en sådan.

Det här är egentligen Augusts favorit - det vet ostbutiken i Sollentuna Centrum

Och som att inte njutningen vore fullödad under Hollywoodfruar när Sverige höll på att skämma ut sig i Berlin öppnade vi en Plaisir au Chablis från Gaugry som visst inte är ett vin utan en alldeles perfekt mognad ost som min ostleverantör låtit smita ner utan att jag nästan märkte det. Vi åt med sked och tittade färdigt på fotbollen under andra halvlek vilket understryker att "en glädje sällan kommer ensam"...eller hur det nu var...kanske olycka...men skit i det, njutning handlade det om!

Skönheten och det magerlagda diabetesodjuret

Min egen lilla vardags och akutväska,
sockermätare med uppkoppling till datorn

Jisses, ronden här.

Världens vackraste läkare....typiskt.
Ja, det är typiskt mig att reflektera över det och nästan säga det högt. 
Hon kanske är vackrare bara för att hon är med mig. Rond efter rond har hon stått där vid sidan av sängen och ingjutit mig mod - sådant gör en människa vacker.

"Det är bara hennes jobb"

Skitsamma jag tar till mig ändå.

Avdelningens lunch

Hon vill att jag ska åka hem med mina sprutor...suck, jag är alltså att vara betraktad som helad. 

Den vackra har lagt sin magiska läkekraft över mig. Osäker, shit, jag grejar inte det här, inte just nu, kan jag stanna bara lite,  jag har inte något att äta därhemma, jag har ingen som bäddar...försöker jag, jag har ingen därhemma som talar om för mig hur många enheter insulin jag ska spruta in i min "magerlagda" kropp*, men förstår att det är oförmågan och rädslan att ta de egna stegen som är mitt hinder.

Fullständigt ovillig att ställa mig upp ta min brits och gå. 

Sej

Vardagen så som den ska te sig fortsättningsvis börjar här, den virvlar och förvirrar...förvirvlar i en gränsvärlds vindlingar och vrår. Bara en dag till?

"Okej sa den vackra, en dag till, men i morgon ska Du hem". 

Kallops och osötad dryck, men förvånansvärt mycket potatis

I morgon börjar ett helt annat liv inne i det gamla, en ny vardag, som en nymålad mycket gammal byrå, ett nytt sätt att vara, att älska mig själv...,vilken förmån, vilket tillfälle.

"Fisk", ingenstans står vilken slags,
men under örttäcke och fortsättningsvis med en kopiös mängd potatis

*Min självbild har länge varit en ganska hygglig eftertänksam människa i en magerlagd, brunbränd och senig kropp. Efter höstens sjukdomsperiod är jag nästan där undantaget den strama senigheten som efter tokviktminskningen gjort att armarna mer liknar dem på en åldrande Zara Leander.

Perfekt löskokt ägg till dagens frukost.
Fick tillfälle att lära frukostköket att koka perfekt hårdkokt också

Ett konstverk - ett minne

Det var åren i slutet av 80-talet. Jag jobbade med bilder, målade och tryckta, ritade och suddade, med neon och vax, bly och plåt. Jag ställde ut separat på namnkunniga gallerier, både här hemma i Sverige och utomlands.

Vännen Nils G Stenqvist, konstprofessorn fick ett jättestort konsultarbete som det fortfarande pratas om; Konsten i Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Nu slumpar det sig inte bättre än att jag råkar vara född i S.t Johannes församling i nämnda fotbolls och väverimetropol (satt en gång som telning i stolen bredvid Zamora Nyholm och klippte håret).

Jag vet inte om det var för min anknytning till stan eller om det helt enkelt var så att Nils G gillade mina grejer, hursom blev jag tillfrågad om att göra en korridor i sjukhuset.

Det blev en serie stora kolteckningar med ett fett komprimerat rent kol jag köpt i en materialshop på Royal College of Art i London där jag var elev tiotalet år före. Jag hade köpt på mig kol av bibliska mått då jag förstod att detta underbara material inte skulle gå att uppbringa hemma i Stockholm.

Målning Palms & Pools.
Hänger på Malmö Museum

Jag vill minnas att det också ingick en hel del polyvinyl. Jag och målaren Jan Erik Willgohs delade ateljé i Sollentuna på Sänkhagsvägen under takåsarna och hade köpt på oss säkert 100 liter koncentrerad plast. Blandningen av kol och plast var rent underbart att jobba i.

Är på jakt efter bilder av pappersmålningarna i den där korridoren. Jag gjorde nämligen skisser till monteringen hemma i ateljén och lämnade över till hantverkare och Nils G att utföra hängningen, har aldrig fått se den irl.

1988 utfördes den första operationen på sjukhuset som därmed var invigt.

Från en utställning av Puerto Ricomålningarna i början av
80-talet hos Galleri Wallner Malmö
Foto: Anders Lager

Kom att tänka på målningarna häromveckan när jag gick i Edsbergsparken i Sollentuna och passerade förbi fontänen framför slottet ner mot Edsviken. Den var som en del i dessa stora lösa målningar, ett av bildelementen.

Fontänen hänger för övrigt som ett stort oljemålat triptyk hemma i stora trappen. Har sparat den som målning genom alla år (eller är det så att jag aldrig fått den såld?).

En bild, ett minne, en association.

Ett underbart barnbarn till.

Farfar och en liten tjej

I pappa Gatons trygga famn. Förvånansvärt
vaken för att bara vara 26 timmar gammal

Höstmarknaden redan ett minne blott - snart är det jul

Höstens eg3en marknad på Hersby.
Sollentuna Hembygdsförening i samarbete med Sollentuna Slöjdgille

Anders Boberg, sekreterare i Sollentuna Hembygdsförening har tagit till sig 1700-talshuset (eller gamla stenhuset sim vi kallar det till vardags). Under senaste året har huset fått tillbaka sin gamla genuina eldstad och köket har sakta, men säkert fått 1700-talets alla signum.

Eldstaden med otyglad eld. Det var denna eld som Kajsa Varg tillägnade sin matlagning. När järnspisarna kom under 1830 talet kom så sista upplagan ut av denna kokboksgigants storverk.

Lovisa Lager, gick runt med kameran för det här blogginlägget

Lägg till bildtext

Birgitta Ländin är föreningens stående inslag på Höstmarknaden. Massor av bra matsvampar att lära sig. Aldrig svarslös. Tyvärr kunde hon också meddela att det är ganska så snigel och maskätet därute i skogen

Ett hjärta glöder i ljusveken och påminner om att Sollentunas
Folkdansgille redan bokar Rotsundastugan i höst för att stöpa årets julljus

Ett något avbantat Tabberaset i 1700- talshuset för ett
ögonblick bortanför höstfestligheterna där ute.

Så här är det, att vi har ett riktigt gammalt stall på Hembygdfsgården,
egentligen inrett så att en häst vilken som helst skulle kunna ta
plats där i spiltan i stort sett när som helst.
"Vår" lilla Shetlandsponny försatte inte tillfället utan
befolkade stallet så som det gjorts i hundratals år.

Ett trevligt återseende på Höstmarknaden är
Sollentuna Biodlarförening med nyslungad hösthonung.
Lägligt nog var vår egen Hersbyhonung slutsåld.
Välkomna tillbaka till Hembygdsgården!

Jan Norling med ett doftande lotteri. Det är faktiskt sant,
Franska ostar och korvar från Bretagne. Det är klart att sådant drar folk.

Dessa härliga trasmattor får representera Hembygdsföreningens samarbete med våra hyresgäster i Västra Hersby (stugan på andra sidan vägen) som är våra medarrangörer varje höstmarknad.

Det är klart man ska hem sedan också, och då tog vi vägen förbi och över
änget på Västra Hersby och det fantastiskt äppelträdet.

Succé i repris - Birgitta Ländins svampbord på Sollentuna Hembygdsförenings Höstmarknad på Hersby

En sådan lång överskrift på det här då?!
Men, om några timmar drar Sollentuna Hembygdsförenings höstmarknad igång. 

På programmet står bland annat ponnyridning för barn och den här veckan blir det på en liten häst. Falcon har fått en liten inflammation i ett ben och får vila inför det stora slädpartiet* i vinter som Hembygdsföreningen arrangerar.

Birgitta Ländins åkte ut i skogen i fredags. Hon plockade svamp till det stora svampbordet på Hersby och höstmarknad. Har Du egenplockade svampar - ta med dem. Birgitta Ländin rätar ut frågetecken och sållar liv från död!!

Bengt står i smedjan med illrött järn och Handelsboden är öppen med massor av tidstypisk shopping. Eventuellt finns också nybundna höstkransar vackrare än våren.

Som vanligt sker vår Höstmarknad på Hersby i samarbete med Sollentuna Slöjdgille som säljer kvalitetsalster som stickat och virkat. Själv brukar vi alltid komplettera den varma sockgarderoben. 

Kafé finns naturligtvis och korvstånd som en hyllning till Sollentunas Varmkorvgubbe Ivan Flodin.

Välkomna 12-15 Hersby hembygdsgård i Sollentuna / Lillhersbyvägen 1

* Mer om detta kommer alldeles snart

Ärtsoppedag med färdigsmörat bröd och lockande Hawarti - torsdagslösen

I tabberasets förra inlägg åldersbestämdes till följd av syltan, vilket alltså inte är sant då mina småungar med stora åthävor visar att de estmerar sylta av både kalv och svin.

I veckan som var passade vi också på att handla hemkokt ärtsoppa från Percy's (jo det blev en  "persysvecka" det här)

Jag har en benägenhet att i vissa stycken skämma bort barnaskaran och det har jag mig själv att skylla för så här är det att en av de mest tittade videofilmerna från förr är en video på storasyskonen när de var små. De fick färdigsmörade mackor (och varm choklad) till kvälls. Mina senaste småungar drar självfallet slutsatsen att storasyskonen bjöds färdigsmörat ständigt och drar i knarrbandet: "Men pappa, varför får inte vi när dom fick..."

Därför smöras ärtsoppemackorna och täcks med Percy's underbara Hawarti och kokt skinka med tomat.

Hallå, varsegod, torsdag och ärtsoppa!