©Björn Bergqvist
Det är som när en TV reporter intervjuade Ingemar Stenmark för länge sedan efter ett makalöst slalomåk där han till och med varit nära att köra ur, men räddade sig kvar och vann tack vare utmejslad teknik.
-Ingemar - hur bar Du dig egentligen åt, frågade reportern
Stenmark var på sitt vanliga manér tyst väldigt länge, sedan svarade han:
-De e in't lönt att förklara för en som int' begrip.
Igår kväll pratade jag mat för en kunskapsbank, en minnesbank och folk som begrep. Kvinnor från medelålder och uppåt, Östgötaflickorna och lanthushållningslärare.
Då behövs inte så stora åthävor och många förklaringar för säger jag paltbröd så vet alla hur det ska tillagas och serveras, sak samma med kalops, doften av nyplockade smultron, inläggningar, gamla ostar, vattenkrusbär, saltströmming.
Mitt prat föregicks av en soppmiddag ur "Järnspisar, hackekorv och tabberas": nässelsoppa med lätt inkokt lax och ägghalva tillagad av det unga garde som driver utställningshallskafét på Edsvik. Jag frågade varifrån de skaffat nässlor - "vi plockade själva" GULDSTJÄRNA! ...för det var första gången de lagade till nässelsoppan och den var kanongod (förstås efter mitt recept)
Sedan var det rundvandring på utställningen med intendenten Ricardo Donoso innan det vankades småländsk ostkaka med körsbärssylt och grädde, men där hade kockarna gått bet. "Vi vågade inte laga den själv". Det blev köpeostkaka istället, ljummad i ugn.
Det är med mat som med konst - man måste våga!
En lyckad kväll blev det i alla fall och trevligt att få prata mat med folk som vet hur den ska smaka och som har vågat hela livet.
fredag 23 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag har sett en rolig variant på köpeostkaka, där man gör en fusksmet med ägg i stället för oslöpe och lägger den som ett tunt lager på en köpt ostkaka. Då SER den hemgjord ut!
Vattenkrusbär?
Är osäker- vad menar Du?
Enda jag associerar till är barndomens omogna krusbär som stoppades på flaska för att dessa sedan fyllades med vatten, korkades och steriliseras i konserveringsgrytan.(dessutom paraffinering)
Att användas till vinterns krusbärskräm.
Viktigt var då att inte trycka ned för stora krusbär, för då fick man besvär att få ur krusbären ur flaskan.
(Det gjordes med hjälp av lång tröjsticka med knopp)
Är detta vattenkrusbär för Dig?
Ett konserveringssätt som ej längre behövs tack vare frysboxar.
I så fall stor skillnad mot begreppet vatten- eller vattlingon, som jag fortfarande gör. De är så vackra att dekorera en uppläggning med.
Vattenligon- mogna välrensade lingon läggs i burk. På det häller jag uppkokt men avsvalnat kranvatten. Försluter. In i kylen.
Lingonen innehåller naturligt benzoat, så det står sig bra i mitt kalla kylrum.
Skicka en kommentar