Närmare Christer Lingström än mig själv!

Så låååångt bort!
I går var det stort scoutmöte i Edsbergsparken alldeles nedanför Edsbacka Krog. Vår Lovisa var med hela degen och på eftermiddagen var det troféer och märken som delades ut.
August släpptes lös i gröngräset ffg och på allvar.
Skitkul.
Han fick som eld i baken och försvann lååångt bort mot Edsbacka Krog.
-Tänk så där långt bort har han aldrig varit från oss tidigare -
Det var väl så han tänkte, för han var sååå lycklig.

Thailand vs Sverige

Det är inte så drastiskt som rubriken antyder.
Vi var några som sammanstrålade på inbjudan hemma hos Plair och Nille.
Grillen på allmänningen i full gång, massor av korv till ungarna, dricka till alla vuxna som det sig bör, strålande försommar... okey då...sommarsol och en massa människor vi inte fått träffa tidigare. Ohyggligt trevligt och inte minst för barnen - alla tillkomna som ett resultat i mötet Sverige Thailand.
På grillen trängdes marinerade kycklingbitar med välhängd entrecote från Hötorgshallen och våra grillspett på vitlöks och persiljemarinerad lammfärs.
Djädrarns vilken trevlig ikväll. Vi började vid fyra och var inte klara förrän nu i nattatimmen.

Jordfräs i landet

En del säger att det inte är bra för mikroorganismer och maskar att röra i jorden om våren, skitprat!
Jag kör jordfräs och det blir luckert och vackert och jag spar en hel del kroppskraft eftersom jag har så stora odlingsytor och en styv lerjord. Jag håller på att jordförbättra dessutom med hästskit, kompost och torv och då är det nästan nödvändigt med jordfräs för att blanda komponenterna - och det är klart att jag ser skillnaden år från år - det är nog med släp ändå.

Just nu ligger de där odlingsbäddarna, stilla, grå, till synes fruktlösa.
Idag fick jag ner bondbönorna, de äldre från Bunge på Gotland som troligen har rötter så långt tillbaka man kan komma med en bondböna. Då menar jag inte Mexico 7000 f.kr. som är bönors datering (hur man nu kommit fram till det?) I Sverige omnäms bondbönor första gången i skrift under 1700 talet


Jag sätter dem supertätt, 12 cm, inspirerad av mina libanesiska, bosniska, turkiska, rumänska, italienska, syrianska, bulgariska, gotländska grannar på "Fyndet". De stagar sig mot varandra och tål en sommarvind bättre utan att lägga sig ner.

Löken kommer sig bra, haverroten syns inte än, men bakom glas och i värmen har majsen blivit tre centimeter, vattenmelonen är uppe, allt annat också, lite för fort kan jag tycka, men jag får väl skola om det som är bredsått. Jag tänker inte sätta ut före sjätte juni så det är nästan en månad kvar om inte metereologerna kan garantera frostfritt. I så fall kanske man vågar så bönor lite tidigare än normalt. Ska ha sojabönor, störbönor, och vaxbönor.

I morgon sår jag vitbeta, gulbeta och cirkelbeta, dill, mer persilja och så sätter jag mer potatis i den nyfrästa och djuvligt doftande jorden. Det är här gastronomin börjar!

Ordlös onsdag

Fler ordlösa onsdagar hos Nejma

En thaimiddag i söndags

Gaeng Tajpla är en enkel röra av stor originalitet och med en sjuhelsikes massa smak som bara studsar omkring i munhålan. Styrka har den också, men inte bara från chili. Röran äts med khanomdjin (Rismjölsnudlar) som kokas i vatten och sedan kyls av och rullas i små knyten, serveras avkylda.
Gaeng Tajpla lagar Rodjana på torkade stora räkor, saltad torkad fisk, torkad och färsk chili, massor av svartpepparkorn, färsk gurkmeja, citrongräs och galangal.
Stommen i vår sändagsmiddag var fläskkarré som hårdstektes med vitlök och soja.
Kycklingen lagade Rodjana med grön curry i en geng keiuw wan gai.
Bilden överst är en kyckling stuvad i röd curry tillsammans med rysk slätbladig grönkål som är egenodlad.

Reporterrokad Kobra vs Fotbollskväll

Kristofer Lundström stängde inte Kobra ikväll. Han var inte med över huvud taget.
Jag gillar honom, men det var uppfriskande rappt och djävligt roligt Kobra i ettan ikväll när sportredaktionen på tvåan bytte plats med kulturfolket. Kristoffer såg jag några blinkningar av på fotbollskväll då jag zappade över dit. Han hade lagt sig till med en fotbollskvällssportreporterjargong. Mats Nyström behövde inte det, han behöll sin in i Kobra och det var mer hälsosamt än Lundströms jargongbyte. Kulturreportrar snackar på ett speciellt sätt? Ordrikt eftertänksamt. Det skulle gå att sköta sportkväll så också. Precis som Nyström som behöll sitt språk, sitt rappa sätt att fråga och följa upp frågorna. Fler sådana här byten vore roligt.

Kärlek till sig själv

Lisa visar klarsynthet över odlingsproblematik i ett nysignerat inlägg och jag hakar gärna på - kanske inte med samma klarsyn, men i alla fall med upprördhet och md erfarenheter, tjuvlyssnade under några år på landet.
Det handlar om vår mat, vår odling och vår gemensamma resurs.

Under många år bodde jag på Gotland och umgicks mycket med bönder - det var under förberedelserna för vårt EU inträde - alla var entusiastiska över alla avdrag och bidrag som skulle bli framtiden, äntligen skulle skitgörat löna sig.

Många räknade in pengar på åkrar i träda, andra räknade mjölkstöd och några räknade stängselbidrag och skördebidrag och viltbidrag och öppnalandskapsbidrag.
Så var det flera som plötsligt förstod att de hamnade i händerna på utsädessäljarna som sålde hela kittet av utsäde, gödsel och bekämpningsmedel, men ombesörjde då skörd och transporter och allt. Potatisbönderna köpte utsäde och efter skörd sådde de grönsgödsel på åkrarna, rajgräs.
VA BRA! sa vi, ända tills vi förstod att i kittet ingick också en slags roundup som tog död på grönsgödslet vars enda funktion var att tillfredsställa statsmaktens krav på minskat kväveläckage - att sedan bekämpningsmedel (vilket jag avslöjade i en artikel i Gotlands Tidningar redan 1978) gått ner i grundvattnet spelade mindre roll.

Det bekämpades så innihelvete att bönderna själva inte åt de grödor de odlade och när man frågade om man fick handla av dem svarade de kategoriskt nej då det egentligen inte var deras egen gröda utan skörden tillhörde "Kittet" och det skulle jag inte köpa för det gick knappt att äta. Inte heller grisarna, eller broilersarna, eller tomaterna gick egentligen att äta

Och de som förväntade sig bidrag för att lägga åkrar i träda fick inget bidrag för det gällde inte åkrar som redan slutat brukas utan åkrar som lades ner i samband med ansökan.

Det är därför, med den erfarenheten, jag idag i yngre medelåldern (!), finner en så stor njutning i att själv odla, att så, rensa, skörda.
Och det är därför jag med så stor noggrannhet väljer ut det vi ska äta och det vi handlar. Detta av respekt för mina barns liv och så av kärleken till mig själv.