fredag 6 april 2012
Det bästa köttet, extra allt och nya kokboken är bara så bra. Frantzén Lindeberg igen!
Det är med en viss självgodhet jag konstaterar att nya kokboken bara är en sådan fantastisk njutning. Tidigt förutsatte jag att orden och bilderna, boken, skulle göras så att man upplevde det som om man varit på plats. Att man varit omhändertagen och blivit njutningslystet tillfredsställd. Så blev det. Nu ha jag fått distans till texterna, har inte brytt mig på flera månader sedan materialet satts hos Norstedts. Jag brukar göra så, distansera mig, kanske för att själv bli överraskad, eller snarare förstärka effekten av mitt egna arbete för mig själv. Att kunna ta tre steg tillbaka, titta, värdera, granska och säga tyst inåt..."har jag verkligen gjort det här?".
Så var det igår kväll på Frantzén Lindeberg. Boken låg där med kopparfoilering på linneomslaget, enkelt elegant (snarare avslappnad elegans) i sin bokbox med chokladbrukn sida. OCH man slår upp sidorna, den ligger still utan att bläddra och den är förtjusande i trycket, så vackert, OCH jag stryker med handen över boksidornas texter och läser och minns alla dessadagar som gick åt, alla formuleringar som ältades och vägdes, som mejslades fram i ständiga diskussioner och efter mängder av uppläsningar. MINNS hur eländiga timmar gick åt till faktakollar, faktafördjupningar, konstateranden och hur vackert det skulle uttryckas, lika vackert som uppläggningen på fat, lika vackert som bilderna OCH ibland med diskrepans mot skönheten i ruffa, karga, förkortade meningar.
Hemma lät jag boken ligga under dagens viktiga sovtimmar för jobb i långfredagsnatten. Sneglade på skönheten när jag vaknade vid 17-tiden, tänkte..."för morgonläsning ska Du passa med ett leende", så fick hon ligga kvar på trappsteget upp till sängkammaren, lite lojt sådär!
KÖTT
"Din gamle bäver, kom ikväll så ska Du få en gastronomisk resa Du aldrig varit med om", lovade Björn Frantzén i ett mail igår. Tänkte: "Okey, ska egentligen jobba, men skärtorsdagen är inte slut bara för att man ska äta några timmar, och boken släpps bara en gång en specifik dag (eller varje dag någon beställer eller köper den och då utkommer den tusentals dagar).
Jag är den som otvivelaktigt mest ätit på f/l, ingen kan konkurrera med det! Varje gång har jag bäv(r)at för att bli loj, för att tycka att det är upprepningar, att det ska bli tråkigt, att maten skulle upplevas som en ständig upprepning. Inte vid ett ögonblick har jag någonsin blivit blasé.
Vårkyckling med tuppkam
De tidiga genialiska cirkuskonsterna i köket har gått till en odiskutabel mognad, men hela tiden haft fokus på den goda smaken. Efter varje tillfälle har jag noterat - det var det bästa hittills och Björn höll ord, igår kväll, och i skuggan av mina texter i kokboken var min bästa resa hittills.
För första gången satt jag i ombyggda köksluckan tillsammans med ett uteätarpar med erfarenhet. Njutningen var fullständig. Björn Frantzén fick tillfälle att samtala, berätta, formulera, reflektera över allt som lades. För första gången såg jag honom som dirigenten, lågmäld i orden, med små gester, lika genialisk i arbetsledningen som kompositören av smakerna.
Vill Ni höra vad jag åt denna vackra kväll då snöblasket gjorde april till april där utanför? Ni får det serverat vare sig Ni vill eller inte:
Prologen
Potatis och crème fraiche.
Morot lever.
Färskost på getmjöl med gurka från Gotland och olivolja Ivar Günther.
Ostron, fryst rabarber, grädde och enbär
Rå havskräfta från Ingemar J. Valnöt, kryddor samt essensen av äpple
12 dagar gammal hälleflundra "sashimi", platräka, ankägg och krabba.
Benmärg med iransk kaviar och rökt persilja
Koleldad kalv tartar, talg från 11 år gammal fjällko (Stina), rökt mälarål och löjrom från Kalix.
Kapitel 1
Satio Tempesta
Eldat bröd, nykärnat smör.
Gul lök, getmjölk, mandel lakrits som soppa.
Smörpocherad hummer med stekt lök, smörad vinsås smaksatt med ansjovisspad och löjrom
Kapitel 2
Marulk långsamt bakad i fyra timmar. Rotmos samt vit sparris bakad i tre timmar med gran, citrongräs och mynta.
Frysta rönnbär
Den 42.5 månader gamla stuten "Suinin" Wagyu från Anders Larsson Värmvik säteri
Fyra vbeckors vårkyckling från Lannilis. Salt kycklingsmör och tuppkam
Epilog
Blomkål, rostat bröd, hasselnötsglass, eldat hö
Öl, jäst och primöräggula från Sanda hönseri
Fryst havtorn. Oolongte, sjägräs
Makaronger
I egna köket blommar nu körsbären från trädgården och hjälper sorgseamma livet vidare genom snögloppen i april.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar