lördag 23 juni 2012

Det spökar i Viby Herrgård

Viby Herrgård i höstmundering, en herrgård för uthyrning till kortkonferenser och fester. Foto Sollentuna Hembygdsförenings hemsida www.sollentunahembygd.se



Ibland kan man höra hur någon går i trappen på Viby Herrgård i Sollentuna utan att någon går i trappen på Viby Herrgård.

Häromdagen blev oron större i det andliga tydligen och ingen nöjde sig med att inte gå i trappen.

Jag firade nämligen min årsdag på Herrgården, som ägs och förvaltas av Sollentuna Hembygdsförening, en förening som storslaget gav tillträdet till Herrgården och som födelsedagspresent vilket med tanke på den alltid tillstädes ekonomin vid årsdagar var en present mitt i prick! Tusen tack.

Det förtydligades dock vid överlämnandet av presenten att städningen efter partajet självklart inte ingick.

Nu underlättades detta av två vänner, kvinnliga förstås, som ägnade slutfasen av kalaset till att plocka, röja, diska. Tack Jannet och tack Merete!

Eftersom glas ska ångas av efter treminuters superhet omgång i restaurangdiskmaskinen lät jag senare allt porslin och lite till stå framme i akt och mening att återkomma dagen efter och plocka eftersom Herrgården då inte var inbokad.

Efter alla förberedelser inför Hembygdsföreningens midsommar på Hersby Hembygdsgård åkte vi upp till Herrgården för att ge den en omgång så att allt skulle blir fint och plockat inför midsommarens efterfest med midsommarens samarrangerande Sollentuna Folkdansgille.

Jag låser upp och går in. Möts av en försiktig sommarvind, inomhus, men inga fönster är öppna. Trappen är alldeles tyst, sjutillhållarlåset och larmet var ju på, men ändå ropar jag som om på en förekommen anledning: Hallå, Hallå. Det ekar från salongerna. Alla stolar och bord står uppställda som på den ritning som berättar hur. Vi går in i köket. Diskbänken är blank. Det rutiga köksgolvet våttorkat, fukten från avdunstningen känns i rummet, eller om det är annat från avdunstning som känns så där vagt odefinierbart som fukt i ett rum.

Alla luckor i 50-60-talsinredningen är stängda, jalusierna nerdragna. ALLA GLAS, ALLA TALLRIKAR är borta, insorterade på repektive plats i skåp och skänkar. Allt precis som det var när vi kom dit på eftermiddagen före födelsedagskalaset.

Nu tror jag förstås att det hela har en förklaring. Någon som kommit dit och gjort. MEN då brukar det alltid vara denne någon som hör av sig och klagar och säger: Vi var minsann på plats och det var inte ordningställt så som det sk vara och nu skickar vi räkning på städning...etc, MEN ingen har hört av sig.


Är det ett spöke som varit framme, tack i så fall till denna oförklarliga sida av världen Tack. Är det någon fysisk person som förekommit mig så tack där också. Är spöket och den fysiske en och samma, Tvenne tack.