Hörde ni Meny i torsdags - semmelaction på Tensta Konsthall och om stjärnor i Guide Michelin

Richard Hallén, här vid utnämnandet av Christian Sjödin som Wedholmsstipendiat

Det finns en chans till att lyssna live på radion och det är på lördag eftermiddag, annars går Menys senaste program att ladda ner här

I veckans program träffar jag Michelinguidens svenska rådgivare Richard Hallén, berättar guidens historia och försöker dra fram en liten hint om hur stjärnorna ska fördelas detta år i Sverige och Skandinavien - det går naturligtvis inte, denne gentlemans läppar äro förseglade och han är ständigt beredd på att bli lurad för ett avslöjande, så som han själv säger i inslaget när jag försöker: "Den gubben gick inte!".

Ytterligare ett inslag som jag signerat är en semmelaction på Tensta konsthall - för normallyssnaren med en hög abstraktionsnivå.



Det är konstnären Mako Ishizuka som arrangerade en artaction i samband med öppnandet av utställningen "Gifts of Intimacy" och som gick ut på att var och en som besökte utställningen tog med sig en egen semla, köpt eller hembakad. Dessa semlor noterades och numrerades. Därefter vidtog en utlottning så att man fick en annans semla tillbaka.

Mako och Rodjana vid rubricerade semmelaction på Tensta Konsthall

DÄR uppstod ett möte mellan människor och samtal började, kommunikation, rörelse, styrt av själva aktionen att ge för att få ta emot, exakt så som curatorn William Easton skriver i sin sammanfattande och smått lysande lilla bok som vidhäftar utställningen att intimitet är inget som man får gratis, intimitet kräver växelkraft. För att få behålla eller över huvud få intimitet måste man ge av sig själv och efter denna process är man en helt annan människa än före. Låter det komplext? Knappast - det kan inte åskådliggöras bättre än genom Makos lilla eminenta och leende semmelklubb - lyssna på hennes egna funderingar om det här med semlor i Meny Sveriges Radio P1.

Grundfel om Edsbacka Krog

Igår hade jag ett långt grattissamtal med Fredrik Pettersson på Edsbacka Krog.
Han kom till krogen när han fortfarande gick i grundskolan och är fostrad in i gastronomien och edsbackatraditionen av Christer Lingström. Vid sidan av Håkan Thor var han köksmästare och Christer Lingströms högra hand. Jag vet att det finns igenkänningar mellan den unge Fredrik Pettersson och Christer Lingström så som han var när han öppnade Edsbacka och inledde en lysande krögarkarriär.
Den fjärde oktober förra året fick jag ett personligt mail från Christer Lingström där han förklarade att han "lämnar över verksamheten" till Fredrik Pettersson.
Det är fel att tala om "ägarbyte", något sådant har inte ägt rum.
Det kanske var efter den missuppfattningen som White Guide inte ens brydde sig om att nominera Edsbacka för första gången någonsin. Guide Michelin som alltid levt upp till begreppet "korrekthet" bekymrade sig istället om att ta reda på fakta.
Christer Lingström äger fortfarande Edsbacka Krog, han äger verksamheten, huset och marken. Ansvaret för driften och utvecklingen på krogen är dock överlämnad till Fredrik Pettersson.
-Jag har Christer Lingström som mentor, förklarar Fredrik Pettersson.
Man kan se det hela som en föryngring av krogen med säkrad historia eller som Rickard Hallén, Guide Michelins tidigare representant i Sverige, idag förste rådgivare, uttryckte det för mig några veckor innan Guide Michelin publicerade det för många förvånande stjärnregnet över Stockholm där Edsbacka krog trots ansvarsomfördelningen fått behålla sina två stjärnor:
"Kökschefen, Fredrik Pettersson, har arbetat på krogen i 20 år, han kan Edsbackas profil och smak. Håller han samma höga standad år efter år och dessutom när Guide Michelins inspektörer är på plats då är det två stjärnor som gäller."
Så är det och så får det bli.

Christian Sjödin får Wedholms minnesstipendium

Cristian Sjödin

Idag fick Christian Sjödin legendariske Bengt Wedholms minnesstipendium när det traditionsenligt delades ut på Wedholms Fisk idag. Han är den åttonde i raden som fått stipendiet.

Jag har ett alldeles speciellt förhållande till några utvalda kockkonstnärer, Christian är en av dem. Jag har nämligen lyckats locka honom till att laga sillbullar med korintsås.

Bengt Wedholm

Den som nu dristats sig till att klicka på länken ovan har inte bara fått mitt eget recept på sillbullarna så som jag tycker att de ska tillagas utan också förstått att Christian Sjödin har varit knuten till både Edsbacka Krog och Edsbacka Bistro och detta i över tio år.

Mellanmål!

Han är fortfarande närstående Christer Lingström i sitt engagemang kring Den Gyldene Freden och där Christer är anlitad som konsult och Christian idag är köksverksam. Stipendiet delas ut till en kock som arbetar i gubben Wedholms anda och det gör verkligen en kille som lagar sillbullar och inte detta blott allena.

Idag på eftermiddagen firade ett tillskyndat litet "vimmelsällskap" stipendiet med Christian och åt ett "mellanmål" tillsammans bestående av ostron (naturligtvis) laxtartar, västkustsallad, härliga romkorn och smörgås (kanapé) med potatis och matjes. För dem som det behagade även champagne eller vin.

Sven Gunnar Svensson är en av initiativtagarna till Wedholms minnesstipendium, god vän med föremålet under många år och för övrigt också en av dem som "bär ansvaret" för att vi har haft en sådan otroligt sanslös utveckling bland svenska matlagare och ett så grundmurat stort matintresse.
Och Erik Lallerstedt här till höger och som stod Wedholm nära berättade anekdoter och varje gång dyker det upp nya om denne nestor i svensk matlagningskonst.

Själv fick jag förmånen att träffa Bengt Wedholm vid ett flertal tillfällen, sista gången tror jag var i Lyon under ett Bocuse d'Or. De första gångerna var på Östergök för mycket länge sedan och den tiden framkallades igen vid borden idag genom konstnären LG Lundberg som hade sin ateljé alldeles bredvid Östergök och på den tiden dagligen umgicks med Wedholm. Längst upp, på sjätte våningen i det huset hade Olle Bærtling sin ateljé och han var också knuten till umgänget. Bengt Wedholm var en stor konstnamlare och samilngen Bærtling på krogen är inte bara värdefull utan konstnärligt ohyggligt spännande för det är bilder som aldrig cirkulerat i det allmänna utan som bytts "man to man". Samma sak med LG Lundbergs "wedholmbilder" (han har bland annat gjort bilden till stipendiet) och idag gjorde Lennart Aschenbrenner Barens väggar.

Richard Hallén också en av initiativtagarna till Wedholms minnesstipendium. För övrigt också en av rådgivarna bakom Guide Michelin i Sverige och av den anledningen intervjuad av mig i Sveriges Radios Meny i P1 - inslaget sänds i morgon torsdag någon gång mellan 10 och 11


Märks det att jag gillar sådana här tillställningar?

Bengt Wedholms minnesstipendium till Håkan Thor

Håkan Thor, Susanne Wedholm och Mattias Edlund

Stefan Karlsson, Jimmie Rundqvist, Kajsa Forsberg, Ulf Kappen, Peter Nordin...och idag: Håkan Thor!
Det handlar om legendaren Bengt Wedholm och 25 000 kronor, men mest om ett ärorikt diplom.
Nu har Håkan Thoir hamnat bland de utnämnda.
Jag har följt Håkan Thors smakspår hur länge som helst, känns det, i alla fall sedan han kom till Edsbacka 1990.
När Rickard Hallén utropade årets stipendiat vid en mycket varm och intimt traditionsenlig mottagning idag var det en millimeter ifrån att jag högt utropade Äntligen. Håkan har alltför länge verkat i det tysta, kanske som en självklarhet när han varit köksmästare bakom smakmästaren Christer Lingström.
Håkan Thor i närbild

Så småningom har han slagit sig ihop med Svenska Smakers och Edsbackas tidigare VD Mattias Edlund och skapat Proviant. Nu har han tagit ett viktigt steg ut i offentligheten med sina genomtänkta och kloka smaker dessa som tillsammans md övriga begåvningar i Lingströms brigad förde fram till den andra stjärnan.
Proviant är en krog med en mat helt i Bengt Wedholms anda. Gör ett besök vettja'

Frantzén Lindeberg från noll till allt - idag Sveriges Bästa Krog

Brigad och servis på Frantzén Lindeberg i ögonblicket efter att man blivit utsedd till Sveriges Bästa Krog

Det kändes som en föraning, låg i luften. Jag var där förra veckan och åt, det var magnifikt, i sällskapet av två betydelsfulla damer kunde jag inte börja stortjuta över bombardemanget från en samlad gaffel blodduva även om det var djävligt nära - kärleken från köket mäts i sinnenas alla rörelser vid bordet.

Som alla säkert förstått har jag på en bitte lilten kant varit involverad i Frantzén Lindeberg och fått ha de stora nöjet att följa krogen från skissartade idéer på ett papper, lösa tungor i ett restaurangkök, pladder i telefonen om finansiärer och lokaler, motgångar när det inte går att bygga in ventilation i tänkta lokaler, allt så berättat att man såg krogen inom sig långt innan den fanns i verkligheten - ett luftslott. Så när den kom till blev den inte alls som tanken var utan bättre, intimare, känsligare.

Läs mer om allt detta på min frantzén-lindeberglänk

Stort grattis idag när vi på Grand och årets White Guide Gala, alldeles för några timmar sedan kunde skrika ur oss att f/l blivit Sveriges bästa restaurang.

Nu väntar vi på...törs man säga det eller är det ett dåligt omen...Guide Michelin som kommer med sin skandinaviska ranking den 16 dennes.

Lyssna föresten på Meny i P1 på torsdag. Då intervjuar jag Richard Hallén, rådgivare åt guiden sedan många år. Intressanta infallsvinklar om de svenska köken och kanske också en hint om en tredje stjärna (?)

Ni som lyssnade i torsdags kunde höra ett inslag jag gjorde från Fäviken Magasin och med en kort intervju med Magnus Nilsson. Fäviken drog hem "Årets matupplevelse". Det är klart man tagit för vana att ta rygg på vinnarna!!

Rakt igenom sensationellt bra

En av konstens mest kända bilder är Botticellis "Venus födelse". Hon skapades, denna kärlekens gudinna, ur havets skum och förs sedan till land i en snäcka. Kärt motiv för flera efterföljare, bland annat Milles som gjorde en skiss till skulptur som står på Millesgården. Den skulle i fullformat placerats utanför Svenska Akademien (1914 kanske?).

Marulk helt enkelt och alldeles fantastiskt

Igår fick jag nöjet att sitta med Richard Hallén och äta höstmenyn på Restaurant Frantzén. Vi har väl ätit tillsammans, jag vet inte hur många gånger, flertalet på Frantzén, men också både en, två och trestjärnigt.

Nu ska jag inte göra mig till talesman, men slutsatsen blev ändå att middagen igår kanske var den bästa vi någonsin ätit. Det finns liksom inga dippar alls längre.

Botticellies Venus

Åter så till Venus mussla, Pilgrimsmusslan som eldas på kolet monteras med äggkräm och serveras i nu tre serveringar.  Den vi fick igår var färgad av Venus kärlek.

De fem sex senaste middagarna har alltid Richard sagt inledningesvis när musslan serveras att om det finns pilgrimsmussla när han är ute på andra ställen så tar han den. En favorit med andra ord...och varje gång vi får musslan serverad på Frantzén njuter han en stund och säger "Av alla musslor jag ätit, är nog den här den allra bästa". Så ock igår.

Canapeer, fr höger: 1) Macaroon med vispad anklever och rödbeta, 2) Inspiration från en vichyssoise 3) Härstartar 4) griskind och späck

(Den som inte vet vem Richard är så kan jag berätta att han ägnat stora delar av sitt liv åt vin, munskänkarna och åt Guide Michelin. Han var länge knuten till Michelin i Sverige och även om han inte inrymmer det själv så spelar han en större roll än man tror för fördelningen av Michelinstjärnor i Norden som en senior advisor)

-----------------------------
Det jag skriver om Restaurant Frantzén, The Flying Elk, Puben eller cocktailbaren fortsättningsvis kan vara starkt färgat av det enkla faktum att jag jobbar där sedan en mindre tid tillbaka. Jag har därför slutat med mina journalistiska uppdrag (dock ej konsten att skriva böcker).

Sedan en vecka är jag koordinator på företaget och Björn Frantzéns närmaste man (som hans PA).