Svenskjävlar - nu i annat format (X)

Kryptiskt inte sant?

Jag packar upp det senaste från Haupt Lakrits. Hittar Svenskjävlar, den där balken med salt och salmiakskräm som man tvekar inför - tar sats, lider en smula och sedan bara njuter. Helvete - omtumlande saltlakrits.

Nu finns den i en annan form,inte så hätsk kanske, men inte sämre för det. Haupt har samarbetat med Lakrits i Sverige AB och hittat en svindlande god pralin. Svenskjävlar med kolakräm, grädde och salmiakspulver, Njutning så fort man stoppar den i munnen och där stannar den länge, flera timmar och sedan tar minnet av smaken vid och håller ett dygn - långt bak i munhålan och med minnesvirvlar upp i olfaktoriska centret.

Öppnar en osmakad viol - sältan först, bara lite lätt, sedan choklad - nu anar jag violen mer utvecklad än jag minns den från barnfomens violpastillet och den tilltar och så den småsega lakritesen. ytterligare ett genialiskt smakdrag som väcker minnen men som samtidigt är något helt nytt att lägga i smakpalettens minnesbank.

Det är snö därute, säkert en halvmeter, några drivor ruttna, ishalka på gångvägen upp till dass. Hugger med mig några "no name" förtäckta honungskaramelliserade mandlar med choklad, rålakrits och saltlakritspulver och så en kopp vedspiskokt kaffe - hett - fyra minus ute. Sitter på bron och njuter. Pralinen är en lysande kombo av olika texturer och en rad enskilda smaker som tillhopa är rent rafflande gott. Som med svenskjävlar är kaffet en helt oöverträffad kombo. 

Jag är med min i övrigt kontrollerade åldersdiabetes ingen "gottegris", det här är så långt man kan komma från godis - det är fan ta mig gastronomi!

Leverbiffar kokta i mjölk

Det är ett tag sedan, men nu var det dags igen för mjölkkokta leverbiffar med ris och lingon.

Jag skrev om vad det är, varför jag äter det och hur de lagas i ett tidigare inlägg. Finns HÄR

Ragnhild Haarstad, say no more!

Det blev en resa. Så länge utställningen pågått har jag tänkt att jag måste dit. Träffade Ragnhild åtskilligt för 40 år sedan, kanske ännu längre tillbaka. Märkligt nog köände hon igen mig när vi kom dit till Galleri Kontrast idag för att äntligen kunna gå länge runt och resa i tiden och beundra ett livsverk. Märkligt att spegla sig själv i alla episoder som hon skildrat, nästan omskakande. Och vilka pressbilder! Så glad över att vi pallrade oss dit idag på utställningens nästa sista dag. Gå dit i morgon och titta och ge utställningen tid, det är den värd.

Shepherds pie - lite annorlunda, men gott

Jag kokade en köttfärssås för frysen i veckan och åt lite av den i tisdags med pasta. En del fick koka ihop ordentligt för att bli en köttgrund till Shepherds pie. Egentligen ska den göras på lammfärs, eller egentligen och egentligen, den här köttfärsen blir bra.  Förstärkte lite med örter som jag har torkade från landet.

Fem potatisar fick koka. Stöttes och blandades med ett uppkok av en matsked smör, två matskedar ankfett, salt och två deciliter grädde samt en äggula och tre deciliter riven ost. Sådär ja. Såpritsas ut över köttfärsern och bakas i ugn 30 minuter 200 grader. Gott!

En av de bästa äggrörorna med ägg, ankfett, smör och grädde. Serveras med Bacon från Björks i Färila

Den där frukosten står man sig på vill jag lova.

Fem ägg

1/2 dl ankfett

1 msk smör

1 dl vispgrädde.

Sm'ält smör och ankfett i en tjockbottnad. Häll höver grädden och låt koka upp ordentligt, vispa ner ett ägg i taget. Vispa så det verkligen blir en kräm, balancera värmen genom att kastrullen från platten då och då, till exempel medan man vänder bacon i stekpannan. Folk säger mest att äggröra ska lagas med trägaffel, då blir det storgrynigt. Jag vill ha äggröra som en fast kräm och använder visp.

När äggen gått ihop är det klart och då är baconet färdigstekt. I morse serverades det hela på en smörad bit kavring. Gott så!

Ostron en vanlig tisdag - som en liten förrätt

Han var bara lite över två när han började gilla ostron.

Allt håller i sig nu som snart 15 åring

Ostronälskaren och jag med grillad citron till franska bassängostron, söta, salta, goda. En vanlig tisdag med lite guldkant i munnen, okej då, en ganska vanlig tisdag hos oss med ostron på menyn

En droppe i snön (när vi grillade korv)

Att sitta på renfäll ute i snön och njuta i solen trots åtta minusgrader är alldeles speciellt, Extra fint blir det av att det som ligger på grillen är olika korvar från Björks i Färila.

Så faller en droppe i snön och bildar en droppe.