Man gör bara sånt här om man blir bjuden

Nej det handlar inte om stora exklusiva middagar - det handlar om fotboll och det handlar om AIK och Champions League.

Jag har aldrig satt min fot på Råsunda eller än mindre sett en fotbollsmatch live. Fotboll har varit minst en halvlek för långt för mitt tålamod och bara det att det dessutom föreligger en risk att det är spännande har gjort att jag avstått. Jag gillar inte spännande grejer helt enkelt - avstår därför filmer med spänning, idrott som man inte vet hur det slutar, resor som bara pågår utan mål - som att äta med förbundna ögon, man blir liksom avhändad upplevelsen på väg för att den snöps av något annat, det där starka spänningsmomentet - min drog i livet har varit någon helt annan - inte vildsintheten.

Tack vare vännen och till yttermera visso matkonstnären Björn Frantzén hamnade jag på först på Edsbacka Wärdshus för middag och sedan på en champions Leaguematch på Råsunda...otroligt.

Likheten med att gå in på Operan, eller en stor teater är slående, bara att här tiger inte publiken still utan är en högst väsentlig del av tillställningen, fonden, scenografin, ytterligheten.

Upptäckte att jag snabbt, vid avspark, blev helt fokuserad på det som hände där nere på planen, inget annat störde, spelade ingen roll vilka tankarna var innan eller vad som upptagit mig under dagen - märkligt, till och med bättre än operan eller teatern som fordrar en hel del tillbaka från betraktaren som referendum. Det här var underhållning från första stund till sista, två gånger fyrtiofem minuter med några minuters tillägg. Och visst var det spänning, men tålighetens spänning, nästan meditativt och som fick små snabba utlösningar ibland som när nyförvärvet hos AIK, Mohamed Bangura presenterade sig och (visst ja, jag har inte sagt att det var AIK som spelade mot norska Rosenborg) som dittills bara spelar 16 sekunder i laget efter att ha hämtats från division ett-laget Värnamo med elegans som reptilsnabb balett spelfördelade eller tog emot och ständigt hittade lösningar.

Men säger vän av ordning, AIK?

Spelar roll tänker jag - det var kärlek på arénan.

Tack BF för en helkväll jag aldrig hade fått uppleva om det inte varit för att Du drog med mig.