Edsbacka har aldrig varit något wärdshus - det liksom bara inte finns i rullorna, i allt har Edsbacka kallats för Krog ända sedan krogen invigdes första gången den 22 december 1626. Det var nämligen då Drottning Kristinas pappa, Gustav II Adolf gav krogen tillåtelse att: "Urtappa och utskänka allehanda främmande och svenskt öl, desslikes vin och brännvin samt andre hetsige främmande drycker". År 1645 är Drottning Kristina själv gäst och då hos Edsbacka gårds herre den fifflande riksskattmästaren (han stack med Estlands statskassa) Gabriel Bengtsson Oxenstierna som var kusin till Axel - Kristinas förmyndare.
Idag spelar det ingen roll att krogen kallas Wärdshus - i alla fall inte för dem som hade rädslor att huset skulle förgås - bli något annat - för det har det inte blivit. Krogen står kvar med alla sina små tillhåll och sin 1600-tals tegeltaksvälvda källare i original - herrtoaletten i entrén har blivit bar med det italienska toalettkaklet intakt som fond (har inget med tradition och historia att göra).
Idag var det smörjning för pressen - lite konstigt att inte fler mathabituéer infunnit sig - någon liten dragningskraft borde eventet haft, men det är klart det är casual friday och alla vill hem. Lokala medier kom i drakarnas ställe och lät sig förkovras storögt och ovant och förplägas med en sparris de förmodligen bara sett maken på TV - en svensk tallrik med utmärkt gubbröra och som sagt en årets premiärsparris (tysk) som flugits in genom sot och aska, löjrom, små färska potatisar och en inkokt lax (som för övrigt har den traditionen på Edsbacka att Christer Lingström lagade den återkommande till Tore Wretmans årsdagar, så återkommande att inkokt lax blev ett litet av företrädaren Christers signum. Nu lika god, lika mjäll, lika lamelligt saftig.
Nä, men det här ser väldigt lovande ut - en avdelning för "di snabbe" och en avdelning för de som vill mer och har fetare "pluskor", i alla fall till lunchen. Fisk eller kött i "pavven" (den ljusaste av paviljonger med utsikt över Edswijks park och vatten och en två eller trerätters i mörkare gammelhusets matsal.)
Till kökschef har städslats Kjell Appelgren - med bakgrund hos Nils Emil och Claes på hörnet och både ock. För restaurangen står Magnus Ericsson, sollentunabo och tidigare restaurangchef på Ulla Winbladh.
En lustighet i sammanhanget är mitt möte med Nils Molinders co-partner Patrick Lundstedt vars dialekt avslöjade att han är västgöte och jag frågade varifrån? - från Hjo, svarade han.
"Jag var i Hjo i förrgår" kommenterade jag.
-Min bror har en krog där som heter Bryggan, förklarade Patrick
"Då åt jag hans morgonsimmade vätternröding där och den var bra!, svarade jag och förstod med ens hur trång och liten den här matvärlden är, men också hur jädrans kul det är att vara mitt i maten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar