Andra ostron som "Rockefeller" till exempel

"Färsköppnade" ostron ute i sumpprärien

Verkligen andra ostron. Gräddiga, matiga och söta, men utan smak av hav, utan liv, utan det där sexigt halkigt våta algblommande saltiga.
"Amerikannska oysters" är feta blobbar i jämförelse med de små intensiva flatøysters från Nordnorge eller de Marenne ostron vi åt senast hemma.
Jag har ätit dem förut och närmast blivit småäcklad av deras storskalighet, de liksom upptar hela munhålan och till skillnad mot sina kallhavskusiner omöjliga att pressa sönder med tungan mot gommen för största möjliga njutning där hela kroppen blir hav och ett med gomsegel och allt.
Ostronen på bilden är färsköppnade (Sicket ett konstigt uttryck). De åt jag med Tabasco och till och med med ketchup. Men titta lite närmare på ostronen, klicka på bilden så att den förstoras och se hur mjölkvita ostronkropparna är. Vi som är ostronälskare och äter företrädelsevis franska eller norska, kanske till och med svenska ostron undviker dessa naturens eget viagrashot under månader utan "R" i som maj-augusti för att dessa sammanfaller med ostronens multipliceringssäsong då de ynglar och förökar sig och då blir lite äckligt mjölkvita och uppsvullna "inombords". Det är alltså när ostronen ser ut så som vi ratar dem och då sitter det liksom i ryggmärgen att "sådana ostron estmeras ej".

Burkade ostronkroppar

Nu hör det till "smaken" att ostronen i Louisiana är sådana uppsvullna vitmjölkiga året om.
De är som kräftorna i sumpmarken inte alls samma ras som de kalla havets frukter. Andra slags kräftor som inte ens kan para sig med "di svenske", andra slags ostron, ketchupostron, tabascoostron.
De kommer till restaurangerna, appropås det här med "färsköppnade", som lösgjorda färska ostron utan skal och paketerade i platsburkar. Skalen är "flergångsskal". De används om och om igen. Första gången när de var färska tas de tillvara och körs i diskmaskin tre gånger på raken med starkt diskmedel och på hög värme, sedan räcker det med maskindiskning efter varje användning. Ostronkropparna, som håller en vecka i kylen, läggs en efter annan i skalen och serveras.

Ostron Rockefeller

Inget hav som ackompanjemang, ingen saltig doft, egentligen ingen smak eller doft alls och då passar de alldeles utmärkt som Rockefeller som de serverades en gång på Antoines och hur det går till ska jag berätta senare för jag träffade nämligen en av slowfood och creolkökets förgrundsgestalter en eftermiddag i New Orleans för att laga mat ihop och prata mat i synnerhet.