Igår när jag pratade mat för folk i Saltsjöbaden berättade jag om det där infodilemmat som kassabiträden och annan butikspersonal ofta hamnar i. Ähhhh, hmmm är det där palsternacka eller mango?
Idag slogs ett litet rekord och det var en ny kille som satt i den butiken som jag helst inte handlar i, men som ligger på vägen hem från jobbet.
I en yra av GI-frälsning köpte jag köttfärs, räkor, ägg och hoppades kunna ersätta potatisen med något av detta - och så köpte jag en knippa dill.-Ähhh...hmmmmm, med dillvippan vid kassan.
-Joooooe, ärehär...hmmmm.
-Ere gräslök kanske?
Jag försökte koppla på allt av pedagogik och sa med ett opåtvingat leende att det var det inte.
-Ähh...persilja är det inte, va?
Nä!
-Koriander rå?
Nä!
Det är en av världens mest utbredda örter, det är dill.
-Aha, men håll me om att den är ganska lik gräslök.
Det är inte personalens fel, det är grundläggande fel på hela butikens koncept, det är kunskapsförakt och det måste vara så djävla pinsamt för hon eller han i kassan att var så där utlämnad, men kan man i samma kedja byta förpackningar kring köttfärsen och deala med kundernas förtroende så kan man vara föraktfulla på alla sätt lika väl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar