Ostron som vanligt ibland

Nej, det var inte ett ryck som människor brukar säga om extravaganza, inte ett sätt att ”förgylla vardagen”, jag behöver inte det. Bara en vanlig januarimåndag. Okej att det var en röd dag, men den var helt vanlig ändå.

Kanske bara ett sug efter mineraler precis som man får ett sug efter leverbiffar först stekta i smör och sedan lätt kokta i mjölk när kroppens järnnivåer sjunkit.

Les moyens Français äter 30 stycken per person och år. Det brukar vi klara av här hemma på några veckor.

I måndags, efter den knökfulla mässan i Sollentuna Kyrka där kyrkporten slog igen efter oss och förblir stängd i över ett år, gick funderingarna över till den ständiga matfrågan här hemma.

Köpt en stor bit färskt sidfläsk på Delins i Färila förra veckan. Klart för en ”paa low moo”, fläsk kokt i bitar i en bärnstensklar buljong. Alltså, två kanelstänger, en röd lök fint hackad, fem vitlöksklyftor som mortlats tillsammans med tre korianderrötter och en halv msk socker, en halv msk kanelpulver, två rostade thaichilli och tio svartpepparkorn. Allt det mortlade får ett uppfräs i olja innan avsvålade färska sidfläsket, skuret i tvåcentimeters kuber får gå i stekgrytan tillsammans med fem stjärnanis. Fläsket ska inte bli helt brynt…bara ytterst lite. En matsked, förslagsvis Kikkoman rörs i tillsammans med en och en halv msk Healthy Boy svampsoja. Så får det puttra lite under omröring. Fyll på med en bra fläskbuljong eller i brist på detta vatten och buljongtärningar. Låt sedan sjuda under lock i minst en och en halv timme. Späd med vatten om det behövs.

Smaka av med några skvättar fisksås och alldeles före servering, vält i ett 20-tal skalade vaktelägg. I brist på vaktelägg så ta hårdkokta vanliga ägg, servera med ris och nam prig boon.

Men åter till vår förrätt ostronen, sex bohusländska platta Ostrea Edulis, kraftfulla i smak, och som smårejäla köttstycken. Sex små franska platta med otrolig sötma och så vår vardagsfavorit sex Fines de claires.

Isterband med rätt gomkänsla

Så blev isterbanden jättebra.

Stekta i ”Ålands smör”, men inte bara det utan långstekta på medelvärme.

Isterbanden är Delins i Färila, har alltid tyckt att de är lite lösa. 

Nu delade jag dem och så kvartade med skinnet som sammanhållande kitt (klassiskt). Långstekta blev de torrare, syrligare och svarade bättre i munnen (konsistens!). 

Exakt så här tillhör de bland de bättre isterbanden i min skala och bland halvstora producenter (ej att förväxla medhantverksisterband).

Hemfärd i skymningslandet

Ja det var en saga att åka hem när det är som bäst uppe i torpet där demonerna har större utrymme så de inte hela tiden behöver irritera bäraren av dem.
Hemfärd genom skymningslandet Sverige. Åker över meditativa Uppsalaslätten som känns helt oändlig.
Och nu, vaknar av 607-ans buss klockan 06:30 när den far genom rondellen utanför  sovrumsfönstret.

Bortanför är bättre

Hade jag en önska att få

Gå i uppfyllelse.

Du skulle det vara att stanna.

Ögonblicket fruset då

Som trädens grenar

Skulle så gärna vara kvar

Och lika som sist en gnutta

Bittert i ögonvrån

Svullna hinnor av ledsnad

Där står det torparhuset

Tomt och utan rörelse

Försvinner bakom min rygg

Trygghetens värme från

Veden som sprakar

Himlen som svartblå rymd

Utan tröst far vi iväg

Stan långt där borta

Oändlig är saknad

Känner huset som en skyddande

Huv mot allt som stör

Väcker uttryck ur tystnad

Dricker brunn, kallt pumpat

Från urtidsdjurens tid

Stillar urångest som berör

Uttrycken tar sig, långt

Vidare än annars

Nu är det förbi

Men bara en stund från allt

Som landat nu

Tillbaka om liten tid

Men den tiden har ingen

Början, ej heller slut

Slutar nu och börjar sedan

Utan tröst far vi iväg

En början på

Vägen tillbaka