Po Pia Thot - vårrullar step by step

Här ett step by step på vårrullar för nybörjare.
Det är inte så lätt.
Jag har sett kockar och matjournalister misslyckas totalt på matlagningskurser där vi gjort vårrullar. Egentligen skulle det här vara ett av inträdesprovet på konsthögskolorna, tycker jag.
Men försök göra efter beskrivningen så blir det nog bra.
Våra mellangamla flickor 5 och 7 är ena hejare på vårrullar!
-------------------
Gör fyllningen. Fläskfärs,shitakesvamp, salladslök, böngroddar, strimlade bambuskott, omelett, oystersås, vitpeppar och en nypa salt.
Stek omeletten. Strimla svampen och blanda med färsen, Stek i olja utan att det tar färg. Fyll på med övriga ingredienser efter vart till fläskfärsen är genomkokt utan att vara torr. Krydda och smaka av, låt svalna.
Bred ut vårrulledegen
Lägg på en sked färsblandning i enda hörnet av vårrulleplattan
Vik ihop och rulla upp till hälften av diagonalen, tämmeligen hårt.
Vik över rullen från båda kanterna och rulla ihop tills bara en flik återstår.
"Klistra" igen vårrullen med lite uppvispat ägg.
Stapla upp vårrullarna och låt dem ligga till sig lite, fritera sedan i het friteringsolja. Så pass het att en ätpinne nedstucken i oljan ger ifrån sig en jämn ström av bubblor. Fritera tills gyllene, lägg upp på papper för att rinna av.

Kina i Sverige

Regn, blåst, allmänt taskig sommar - i alla fall i Stockholmsområdet. Och familjen bara kräver att vi ska göra något som inte har med odlingarna att göra.
Den här sidan är behjälplig - idag med 195 olika evenemangstips. Det var där vi hittade kinautställningen i Sigtuna - ett lyckat utflyktsmål, men inte helt som vi väntat oss.
Egentligen skulle en utställningskommissarie kunnat göra en hel del mycket mer.
Nu mötte oss en entusiasm förvisso, men utan närhet, intimitet, dofter, smaker.
Sigtunahöjdens konferensanläggning har tagit intitativet till "mötet" Sverige - Kina i ett samarrangemang mellan China Foundation for Development of Social and Culture Exchange i kinesiska Yuhang, Sigtuna kommun och Kinesiska Institutet.
Det kändes lite tomt. I små konferensrum efter korridoren hade de flyttat in, sidenmålare, kalligrafer, glasmålare, drakbyggare och silhuettklippare. Konst på väggen mitt emot. Tomt, stilla och med en avlägsen musik. Ingen doft annat än från de små skålarna med olika exklusiva teer i terummet och kanske lite från det parfymerade tuschet hos kalligrafmästaren Yan Ruimin..Den kinesiska maten som serveras är ett skämt - fattar man inte att maten, smaken, doften är den kulturbärande stomme som är en förutsättning i ett möte, speciellt som rubriken på samarbetet är just "Möte". Det kinesiska tecknet för möte har tryckts upp på knappar som besökarna ska bära på sig om de har lust.
Här serverades en kycklingwok och en vegetarisk dito, båda med nudlar och paprika (månne detta väldiga land i öst till slut börjat signeras texmex).
Dimsum serverades också och nog har vi ätit många kilo dimsum på många platser i världen, men aldrig som det här - dessa var friterade degknyten med fläsk, åtta bitar, serverade med japansk soja och thailändsk sötsur chilisås (!), sedan var det inget mer. Herregud vilken arrangörsmiss.
Utanför fanns tre trädgårdar, men det var inte heller så märkvärdigt, inte alls med den rikedom och skönhet som karaktäriserar en klassisk kiunesisk trädgård.

Ändå stannade vi i nästan tre timmar och vi fick kontakt med både kalligrafen som visade sig vara mästare åt Johan Björkstén som bor i Peking sedan många år som jag fick fördelen av att umgås med när jag själv var i Peking. En sidenförsäljerska har en bror i Thailand så hon pratade lite, lite thai och en sidenmålares gallerist berättade att det nu var helt inne med klassiska motiv och klassiskt måleri - långt ifrån kulturrevolutionens glada karpar som fiskades i mängd med stora röda nät av muskulösa leende fiskare.
-Det är skönt, sa han.

Rabarbersaft som njutningsdrink

Allt är klart, en hel hink med rabarbersaft och då är det egna ståndet kvar (kan man skriva så?)
Rodjana kom precis med en nykomponerad rabarbersaftdrink.
Mät upp en fjärdedels glas med rabarbersaft (sötad med 4.5 dl socker per liter avrunnen saft). Pressa ner en halv lime och en nypa salt. Fyll på med krossad is och kallt sodavatten.
En rasande törstsläckare!

Dödsmöte i Vira

Så dyker han upp igen, den "gode" ärkebiskopen och kungens biktfader Samuel Troilius. Och han gör det som en spegelbild ur det förflutna vid dammsystemet på Vira Bruk där svärd smiddes att utvidga det svenska stormaktsriket och senare försörja Karl XII arméer med blankvapen.
Där stod han som ägare till bruket denne oinformerade, men karriäristiske skitstövelbiskopen i Västerås och senare skitstövelärkebiskopen Samuel.
Långt efter att trolldomsparagrafen lyfts ur den svenska lagboken (1734 års lagtext) och svenskarna lagt häsprocesserna bakom sig med nästan hundra år då inledde Troilius en egen häxprocess i Åhls socken i Dalarna 1757 och han gör det med bakgrund av sin egen religiöst grundade paniska skräck för satan, sin rädsla för kvinnor och oro för troll.
Han skulle sedan bli en av de högsta religiösa ledarna i landet, talman i prästeståndet, ärkebiskop och andlig ledare åt kungafamiljen.

Samtidigt bar han på den gamla uppfattningen från 2 Mos 21:23-25: "Sker skada, skall du ge liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot, bränt för bränt, sår för sår, skråma för skråma." Han hetsade människor till rädsla för Guds vrede, den som skulle drabba oss kollektivt om inte den världsliga makten dödade dem som utifrån prästerskapets tolkningar av Bibeln hade förtjänat det.
1757 skuffades en försåndshandikappad yngling fram när Trolius som biskop i Västerås gjorde visitation i Åhls socken. Ynglingen skulle berätta vad han sett och förklarade att tolv kvinnor i socknen var häxor.
Troilius samlade kvinnorna och förde enskilda samtal med dem en efter en. De skulle be tillsammans med biskopen och han skulle då notera om deras ansikten var "mörka och stygga" under bönen vilket de inte var. Kvinnorna var vanliga bonnmoror vilket biskopen också konstaterade, men när han frågade om de tyckte att yngligen skulle straffas för att spritt ryktet om häxer sa de samfält att den dumme pojken inte skulle behöva lida för deras skull. DET var misstänkt och så rullade det hela igång.

Kvinnorna togs in för att fås att erkänna häxeri och i handlingarna står det hur:
"Handklåfwar hafwa blefwit på dem skrufwade så hårdt, att hud och kött blefweit derwid sårade, att blod runnit, att händer och armar swullnat upp till dubbel tjocklek" Kvinnorna kläddes också av nakna och hissades sedan upp på "så synnerligt sätt, att de ej kunnat stödja hwarken wid jorden, eller med kroppen mot nogon ting". Biskopen anklagade dem för att ha smädat Gud, imiterat nattvarder och för "ordens wrängande af Satan".
En av kvinnorna var gravid vid tortyren, en annan fick skador för resten av livet.
En kvinna, Chatarina Charlitta Taube De la Gardie, fick dem frikända till slut efter att ha påvisat att erkännande pressats fram genom tortyr och genom att avslöja att rättegångsprotokoll och förhörsprotokoll förfalskats.
Troilius gick naturligtvis fri och kunde senare bli både bergsman genom att köpa VIra bruk och också bli ärkebiskop.

Här var vi nu i helgen och åt de bästa räkmackorna man kan tänka sig på kaffestugan och så fick vi snegla in i de stora svärdssmedjorna där så mycket för ont skapats.

(Läs mer om döden i skogen, om avrättningar i Sverige, om galna präster som förfäktade dödsstraff med Bibeln i hand i min bok Döden i skogen)

Fulaste blomman

Jag vet inte vad den heter eller ens vad den fyller för funktion i floran, men ful är den. Har länge tänkt jag skulle gräva bort den, men den blir lite småfin på bild flankerad av rosa malva.
Plötsligt saknar jag bolltistel i min perennrabatt. Den skulle jag få plats med om jag tog bort den här gula, den som några grannar till mig kalla för perenn aster.
Är det någon som vet vad denna blomma heter?

Luft

Genom en thaicommunity fick jag en länk till blocket.
Luft på flaska från Thailand.
Ni som aldrig varit där - gör ett inköp!
Klicka här!

Fiskpinnar - rent djävulskt

Nej, det var inte ens roligt, ändå skrattade vi och så frågade vi oss: Är det det här folk äter?
Efter en helt fantastisk dag på stranden i Österskär utanför Åkersberga åkte vi till Vira Bruk och åt räksmörgås och bilade sedan hem för att plocka vita vinbär och smultron till saft och sylt.
Det var då, för några timmar sedan som vi stannade vid Konsum för att handla lite snabb middagsmat.
Jsg har aldrig gjort det förr, handlat fiskpinnar, men gjorde det idag - vet egentligen inte varför. Hade potatis och vita betor hemma från igår om kunde stekas på. Köpte Coops eget varumärke för lite mer än 25 spänn. Det var dyrt förstod jag långt senare, dyrt för det smakade långt ifrån fisk, mest kex av panaden som verkar vara spetsad med syntetisk smakgivare modell matlagningssoda. Innehållet skulle vid närmare granskning av förteckningen vara hackad torskfilé - jo jag tackar! Mest liknade det styv fiskpudding och som sagt smakade ingenting.
Jag lovade mina barn att aldrig mer utsätta dem för hastigt påkomna experiment av den här typen. Har bara et ord över för dagens middag: Fyr fan!