tisdag 14 augusti 2018

Sista odlingssommaren




Vi skördar lite smått till middagar och frys. Har säkert fem kilo mangold förvälld i lagom stora frysbitar. Till det kommer potatisen (mandel) som fortfarande står i jorden, inte alls mycket, men räcker till surströmmingen snart. Squashen (tre plantor) skattar jag redan när de är vid pass en decimeter, klyver på längden och grillar i grillpanna med lite salt. Gurka hade jag bara två plantor av, men det har räckt till smörgåsgurka fram till jul och dessutom en och annan gurka grillad. Chili är vi självförsörjande av i olika sorter på den inglasade balkongen. Vaxbönor på vår begränsade yta har vi tillräckligt av nu, men ändå en skörd kvar i landet. Häller bara över kokande vatten och plockar sedan i portionsförpackningar för frysen. Röda bönor (som blir gröna vid kok) har jag också en stor andraskörd att ta. Därtill präktiga stånd av svartkål och grönkål. Har vänner som högaktar att få ett stånd grön eller svartkål i stället för blomma och vi har ändå så det räcker till julbordet.

Ringblommor, från när och fjärran, sticker upp här och var tillsammans med stora stånd rosenskära. Resultat av att ständigt sno fröer här och var. (borde upp idag och ta frö när jag tänker efter. Håller ju hur länge som helst). Krassen är krypande, klättrande eller slingrande, En marktäckare som dessutom blommar vackert. Bondbönorna gick åt skogen och det som blev är redan uppätet som bondbönevälling.


Lökar har jag ingen direkt förtjusning av att odla själv. Är helt inte bra på det! Vitlöken blir sällan svullen eller ens välsmakande, de stora gullökarna blir aldrig som jag tänkt mig och rödlök, charlotten och silverlök brukar bli vattniga och tråkiga. I år satte jag fem lökar av sättlök jag fick av den jag arrenderar odlingsytan av. Och se, det blev hyfsat. Fem ynka med i alla fall något blev det.

För två år sedan på Antuna, i min stora odlingssatsning planterade jag små dekorpumpor efter staketet. Fick en hel låda i olika varianter. I år satte jag frö för förodling, det blev en hel ställning mitt i landet med enorm växtkraft. Börjat skörda en del att ha i skålar hemma lite här och var.
Morötter har jag satt på en liten plätt där de fått samsas med dillkronorna. Jorden har dock varit så torr och hård att de inte gått att gallra. Nu efter regnet är det lätt som en plätt och fina att njuta av råstekta.



Nu lider det här mot sitt slut. Igår tänkte jag första tanken, snart dags att samla kraft och höstgräva den lilla plätten om kanske 20 kvadrat. Den var ju inte meningen alls att finnas till för mig utan kom upp plötsligt i fjor senhöst som ett generöst erbjudande.

Nästa säsong så kommer vi att spendera all tid på vårt nya ställe uppe i Hälsingland, odlingszon 5-6. Kommer att sätta ner sådant i jorden som inte behöver passning vare sig med ständig vattning eller ogräsplock om något alls. Visst, jag är odlare och ganska så duktig och jag älskar odlingslivet, men allt har en ände. Det finns ju annat kreativt att syssla med och som är ännu bättre så det får bli ett farväl till odlingsvurmen från och med i höst. 
Fan tro't!

måndag 13 augusti 2018

Svårt motstå.



Visst är det. Visst är det svårt att motstå en korv med bröd.
Ibland faller vi för frestelsen på IKEA. Mular i oss en fyra, fem stycken femkronorskorvar (och mår lite illa efteråt).

Igår blev det korv med bröd då inget annat fanns för handen, nåja, en grön curry med kyckling och ris, vaxbönor, squash, gurka, örtkryddor, smör att bryna. Kylen och frysen full med ätligt. Men ändå, det var läge för korv med bröd.



August satte fart, kokar eller snarare sjuder korven försiktigt med svarpepparkorn, vitpepparkorn, lite salt och lagerblad. Värmer bröden och lägger upp om portioner tre om tre med senap och ketchup, inget trams bara rätt upp och ner.

Alltid numera lösfrysta korvar i frysen för har man en gång hängivit sig åt dekadensen så får man stå sitt kast även fortsättningsvis, mikrotina och sedan ner i den korta buljongen. Så det så!

söndag 12 augusti 2018

Issjö och traditionsburen musik



En dryg vecka sedan. Issjö, sångarvänner ur Nicolai Kammarkör, folkmusik, klezmer, visor med klarinett, fiol, blockflöjt, gitarr och tramporgel. Intimt och underhållande med tryck i musiken i ett gammalt kapell långt bort från asfaltsvägar.

Jag och August på äventyr i Issjö

Det blev en sådan där stund som en upptakt, ett möte inför höstens alla repetitionstisdagar och planerade konserter, möte med ”vårt” körfolk för i det fullsatta kapellet satt åtskilliga korister.
Fick en sådan längtan att sitta där bland tenorerna snart igen i Jacobs körsal och jobba musikaliskt.
Efter den lilla traditionsenliga konserten med Helena Norin-Odelberg, Mia Noring och Viveca Sjödell, blev det lika traditionsenligt kallskuret och dricka på verandan hos Helena.

Ett alldeles utmärkt sätt att spendera en lugn lördag!

På hemväg stötta vi på en närgången älgfamilj


lördag 11 augusti 2018

Nattvandring XIII




Falnande sommaren, när allt blev klarare och stjärnorna tydligare, när natten inte längre var sammet och ljusnande utan en aning hårdare och kallare, skarpare.

Skuggorna blev andra, som spöklika, som att dra sig undan. Där rörde sig människor i sina bostadshålor, trivselljus vid midnatt, göra sig i ordning för natten. Ingen annan rör sig ute i skugglandet vid midnatt, det rasslar i löven som torkat sönder i värmen som var och närvaron blir skarpare, mer vaksamt, beredd på allt.


I soprummet är det Oår med knäppande ljud och matåtervinningskärlet rör sig full av likmaskar som gör allt för att komma ut under locket. Trodde först att någon hällt över ris, men det var dödens maskar i gammal mat. Stängde dörren fort och blåsten mildrade. Fick skuggor bak träden att likna människor. Inte riktig höst, inte riktigt slut. Nattångest.