onsdag 18 september 2019

Att göra ingenting och ändå allt



Har en så stark längtan efter att inte göra någonting för en stund, att inte ha något i huvudet för ett tag. Ingenting. Omöjligt!

Ingenting är omöjligt. Att ha ingenting att tänka är omöjligt.

Jag tänker: Bara sitta under fotogenlampan och strukturera det som är kvar av tankestråk, göra tankar möjliga där i torpets bibliotek och tystnad. Inte göra någonting.

Men så där är det alltid vid uppstarten av stora projekt och en tilltagande höstförkylning.

Inga kommentarer: