En torsk är en torsk är en torsk - tror man

Rodjana på f/l nyligen

Senaste tiden har jag ätit torsk. En av dem var den bästa jag ätit någonsin, ett gastronomiskt äventyr som fullständigt kullvälte alla tidigare erfarenheter.

Jag har varit på Frantzén Lindeberg fyra gånger nu under hösten. Redan vid mitt första besök efter sommaren drog jag slutsatsen att f/l både höjt och infriat ambitionsnivån, varje servering var allvarligare, fördjupad, genomtänkt – rätterna tillsammans utgjorde en större helhet än någonsin tidigare.

Råriven anklever

Under mitt senaste besök i sällskap av Rodjana, serverades torsk under rubriken ”Dagens Skörd” som också omfattade det som hämtats hem från stukor i grönsakslandet. Det var det bästa jag ätit alla kategorier någonsin – en servering som ”hade allt” av alla slags väl balanserade texturer, grundsmaker och överbyggnader, jag kan inte minnas något mer intagande och när sedan köttet serverades efter en rönnbärsgraniteen var det fullständigt.

Jag har alltså ”bevakat” f/l, intensivt under de tre år krogen varit öppen (tom åren innan de öppnade vid provlagningar och idémakeri) och jag har kunnat följa en smakutveckling som gått från det rent vildsinta utlevande till det smått rikt minimalistiska efter den slitna principen less is moore. Genialiskt senast, helt enkelt genialiskt.

Då kan man undra hur den andra torsken då smakade, äten vid ett senare tillfälle och på en inte fullt så ambitiös restaurang?

Torsken på Edsbacka Wärdshus

Jodå, bara för att man haft den absolut förnämsta matupplevelsen i livet så slutar man inte äta. Mig veterligen finns det bara en människa i historien som tillnärmelsevis valde döden framför att inte ha råd med vidare excesser och det var den romerske gastronomen Marcus Gavius Apicius.

Det är klart att man kan äta till dagligdags och det gjorde vi häromdagen på Edsbacka Wärdshus, en alldeles makalöst väl anrättad "vardagstorsk" - dessutom en av de mest prisvärda jag ätit till lunch. Upptäcker gång efter annan vilken kärlek det läggs på maten i det köket. Så ska väl sånt vara förklarat då, för det är inte sällan jag får frågan - törs man bjuda hem dig på mat?