Julgranen i Sollentuna centrum tänd

Sollentuna har börjat skapa moderna traditioner av klassiskt snitt. Det allra senaste stavas: Julgranständning och det är en lätt högtravad tillställning som det sig bör med tal av kommunalrådet, för stunden upplyft till landstingsråd, Torbjörn Rosdahl, och under ledning av Thomas Ardenfors som konfrencier.

Tio minusgrader är inte kul! Thomas Ardenfors började uppvärmningen inför ett öde torg tio minuter före tändning, han är urstyv, helt enkelt, det är inte många som kan mäta sig med hans jovialitet. "Synd att han blivit politiker" hördes en annan politiker från de rödgröna mumla om Ardenfors som anträtt puplpeten över Plan och exploateringsutskottet som väl närmast är den kommunalrådstjänst som kan räknas som nummer två i den kommunala hierarkin. "Han borde blivit en Hyland", sade en annan.



När väl ljuständarshowen började börja och efter utdelandet av gratis handvärmare, kunde Ardenfors locka Sollentuna Gosskör under Maria Nilsson och David Stadell till skicklig julsång från scen - den värmde stort, men då hade redan känseln försvunnit i skorna.

Så fick Rosdahl hela torget att räkna ner från tio. Och sedan blev det tyst....alldeles tyst...och inget hände på två sekunder, tre, fem, åtta - det började bli pinsamt och just i det ögonblicket, flash boom bang - granen tändes och 25 meter upp strålade den stjärna som var glömd att elektrifiera i fjor.

Granen är så hög att jag kommer att stjärnan rätt in mot mitt skrivbord på sjätte våningen. Måste hänga upp något själv i fönstret som motstånd, som ljuskonkurens, som utjämning, efter att mitt röda sprakande klot brunnit färdigt.


Pernilla Miljeteig och Jan Enfors är inte så konturlösa i verkligheten, snarare tvärt om, men framför en gran i 10 minus är allt tillåtet

Så blev det varm choklad på Espresso house och sedan gick Rodjana för att handla, men kom inte på något - eller snarare var det så att ICA i Sollentuna Centrum skrämde iväg henne. "Rörigt, skitigt och lager med mögel i grönsakshyllorna", var hennes kommentar. Det blev vårt illa kinesiska hörn istället - det på Tureberghs Torg - med hettande simmig Pekingsoppa och frasigt stekt anka.

Nu kaffe hemma bland flyttlådorna och det slår mig att när nu andra packar upp sina julsaker att ställa fram till första advent i morgon så packar vi ner våra för flyttningen, vi får försöka komma igång med julpyntandet till tredje advent i år - men julgranen utanför mitt kontor (läs kommunalhuset) är tänd.