lördag 15 augusti 2009

Hembygd = Överreklamerat och inavlat?



Jag erkänner att jag hyser en avund på människor som har hembygd och hembygdsdräkt - avund som växlas till rent förakt och avsky.
Men jag hanterar olaten.
Det här ovan är en nytagen bild på min tredje hemvist.
Först var det Källvindsgatan sedan Holmstagatan och så Långängsgatan.

Vi åkte förbi på vägen hem från Skåne och parkerade utanför länge och tittade.
Jag försökte "finna fem fel" och det var ganska enkelt. Fasadfärgen är annorlunda, dörrarna och fönstren är nya, På uppfarten var det då rödfärgad kalkstensflis från Öland. Garaget till höger fanns inte utan där var en.gräsbacke och mot gavelväggen odlades luktärter.
Så fanns det många fler äppelträd i en rad från vägen och upp mot huset, bara ett är kvar och det var min morfar som var trädgårdsmästare som planterade dem - det är nog det enda som är kvar som han planterade där.

Jag minns mycket från åren i radhuset, hur vi samlades i en liten hord av pojkar på kvällarna och terroriserade grannarna.
Julborden på andra vångingen, hur bordet förbereddes från grunden i köket och hur grishuvudet kokades till sylta - fan det börjar likna hembygd, visst gör det? - De där stora koken, matglädjen, det gemensamma bordet och ljuskronan som dekorerades med tygremsor i olika färger och röda äpplen, now we talking!.

Tabberaset bara ett och ett halvt år gammal. Pojken utan hembygd!

Så skulle vi ha "radhusfolkdräkt" som smågrabbar när det var högtidligt och det var det så fort det blev söndag; kliande byxor av terrylene, vit skjorta och fluga i gummiband.
För att luggen skulle ligga välkammad åt vänster så klipptes den sådan. Klipplugg!

Jag försökte komma ihåg alla om bodde där och lyckades väl nästan för ingen där kunde rätta mig; Danielsson, Kratz, Eriksson, Eliasson, Schelin, Lager. Mitt emot i villor bodde Fridde och Händel. Var har alla tagit vägen - jag får söka på facebook tror jag.
Men allt runt omkring är förändrat, barndomens väldiga berg och oändliga skogar är överbyggda av dagis, skola och köpcentra, men vad hände med den bottenlösa gölen där vi fångade grodyngel - hur bygger man hus över ett bottenlöst hål?

När vi kom till Stockholm planterade morfar ett nytt äppelträd eller om det fanns där från början - spelar ingen roll för det är ändå inte min hembygd - ett Maglemer - jag har löfte om att ta ympgrenar från det om jag någon gång själv skulle få för mig att sätta ett äppelträd.
Hembygd är nog överskattat - Dalarna - Jämtland - Gotland, vad sägs? - överreklamerat och inavlat - det är inte Norrköping och Stockholm.

Inga kommentarer: