Rubriken är ekvivalent med "Semester".
I alla fall för några dagar.
Vi är i Bispgården i Ragunda - landets hårdast ansatta kommun där husen kostar ingenting och där jobben inte direkt flyger som sparvar i munnen på en!
Här finns dock minnesmärket över Rama V, Kung Chulalongkorns besök i trakten 1897 och det har genererat mängder av aktiviteter. Just nu är det väldigt lugnt och det är vi glada för då vi helst strosar solitärt - som idag när vi tog oss ner till älvkanten (Indalsälven) för att äta middag i det gröna, ris, namprig paow, torkad högrev och makrill på burk, frukt som dessert.
Solen gassade underbart och fortfarande nu när jag sitter här 23:20 och skriver är det onödigt att tända lamporna.
Vi fortsatte upp till Bispgården där khun Sommai Pongrugthai tog emot oss i sitt nya projekt. Det är nämigen han som varit initiativtagare till Thailändska paviljongen till Kung Chulalongkorns minne och nu övertagit en stor fastighet i Bispgården där han inrättat ett buddhistiskt mediatationscentrum. Det öär generöst och det är vackert och en förskräcklig mängd arbete. Huset ägdes av det stora skogsföretaget och förvaltades av militären som hade det som förråd och arkiv. Nu har huset öppnats igen och befolkas av tillresta munkar som leder meditationerna.
Vi fick förmånen att träffa munken Ajahn Vajiro från Amaravati Buddhist Monastery i England. En enastående man i min egen ålder som valde att bli munk i slutet av 70 talet. Det är en trygghet att samtala på ett gemensamt hanterligt språk och vårt samtal varade säkert en timme. Jag ser fram emot att träffa honom igen i morgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar