Vardagsmat

Vi köpte ju rejäla fläskläggar, en blev över, men nu är den kokt och "dressad" med små goda vaktelägg

Den sista majsen för året är bärgad och kokt (serverades som förrätt idag), den blev lite si och så - inte så fullmatad nu på slutet, men fortfarande god, inte så söt. Majs ska ju skördas exakt när kornen uppnåt högsta sockerhalt, men vi kan ju inte äta all majs på en gång. Nu ligger den enorma bladmassan och komposteras.

"Man ska inte tramsa med lammet" - sa Nisse Sundberg på Hemse hotel till mig för många år sedan - inte med strömmingen heller, tycker Rodjana som inte gillar att panera och slafsa. Flundrorna steks i lite, lite smör för då kan resterna användas till thailändsk "nam prig" (kommer väl recept senare någon gång) Idag kom strömmingen som en smakbrytare, hårdstekt, smakrik tillsammans med Sankta Thora potatis.

Rödbetor har vi hur mycket som helst av, fortfarande massor i jorden som ska bli inläggning denna vecka och dyka upp i många olika sammanhang under vinterns matlagningskvällar.
Gallringsrödbetorna, de små munsbitarna, med smör och flingsalt är jätteläckra

De kostar över 200 kronor kilot, ostarna från Skärvångens Bymejeri - De som tituleras "Jämtländskt Mathantverk". Vi smakade dem på matmässan nyligen och köpte hem ett gäng som var kanon vad gäller lagring och kvalitet, smak och doft - sjyssta vardagsostar alltså och perfekta som avslutning på middagen!
Idag köpte Rodjana ett nytt gäng toppat av en getostcamembert och en blåmögel. Vi tog fram dem några timmar före middag - de smakade ingenting. Hur kan kvaliteten växla så enormt, INGENTING - VATTENOST. Falbygdens lågfettprocentare är en gastronomisk sensation i jämförelse. Tyvärr vardagsost - där flög Du Din kos. Aldrig mer.